Nektar är Sveriges näst äldsta hedgefond och fyllde i januari 15 år. Förvaltningen har varit framgångsrik, särskilt när avkastningen sätts i relation till den jämna värdeutvecklingen (mer om detta i ”Nektar svårslagen”, länk till höger).
Tio förvaltare
Enbart fondbolaget Nektar Asset Management AB har 21 anställda för att förvalta en enda fond, vara tio portföljförvaltare. Dessutom finns över hundra anställda i B & P Fund Services som sköter kundkontakter, administration, datorsystem, riskkontroll och andra gemensamma behov inom Brummer-gruppen.
Ingen annan enskild investeringsfond i Sverige har så många ansvariga förvaltare. Hos andra fondbolag är det vanligt med team som tillsammans väljer en gemensam strategi och breda fonder är ofta delade i 3-4 delar, till exempel geografiskt eller fördelad på aktier och räntebärande. Nektar är uppdelad i tio riskmandat med olika inriktning och fokus. De tio förvaltarna gör sina analyser individuellt och fattar själv beslut om placeringar inom sina riskmandat.
Den fasta punkten ända sedan starten 1998 är förvaltningsansvarig Kent Janér, som har ansvar för portföljens övergripande risk. Fast alla tio har information om hela fondens innehav och även i övrigt ska kunskap, analys och idéer flöda fritt internt.
Kärnan i Nektar har ända sedan starten varit korta och långa positioner på räntemarknaden, till en början främst i Sverige och sedan allt större andel internationellt. Förvaltarna försöker hitta felprissättningar baserat på sin erfarenhet och kunskap om makroekonomi.
13 gånger utväxling
Storleken på förvaltningen är inte lika enkel att beskriva som hos en aktiefond. Fondförmögenheten var 23 miljarder kronor i början av 2012 och 26 miljarder vid årets slut, men omsättningen av räntebärande värdepapper var hela 1190 miljarder. Brutto har fonden en utväxling som under 2012 i snitt var nästan 13 gånger fondförmögenheten, men positioner med motsatt risk matchar till stor del varandra. Risktagandet sänks också av att innehaven domineras av räntebärande värdepapper och att Nektar förra året i snitt hade 350 olika positioner.
Förvaltningen har tidigare haft större spridning i sin inriktning, allt ifrån kvalitativt ”sunt förnuft” till trendföljande datormodeller. Numera är alla förvaltare kvalitativt inriktade, men sex egna analytiker ger ett starkt kvantitativt stöd.
Fyra i London
En viktig förändring inträffade 2011 när Brummer & Partners startade ett kontor i London. Där finns fyra förvaltare som varit anställda mindre än två år, av Nektars totalt tio, så en investering i Nektar idag är till 40 procent en satsning på att nyrekryteringarna i London är lyckade.
Historiskt har antalet förvaltare varierat kraftigt. Från tolv i slutet av år 2005 minskade antalet till fem ansvariga förvaltare i slutet av 2007. Svaga resultat under en treårsperiod gjorde att bredden i förvaltningen minskade ännu mer, från flera olika typer av strategier till att fokus återvände till kärnan i Nektars kompetens. Ett team inriktad på marknadsneutral aktieförvaltning under ledning av Stefan Nydahl knoppades av och startade en egen hedgefond inom Brummer & Partners med namnet Archipel. Räntehandeln baserad på statistiskt arbitrage avvecklades efter svaga resultat.
Tryggheten för andelsägarna, förutom att förvaltningsansvarig Kent Janér har varit med sedan starten 1998, är att hälften av nuvarande tio förvaltare har varit med under minst åtta år av Nektars förvaltning. Kerim Kaskal var med från start och återvände till fondbolaget 2008.
Men det är svårare för utomstående att utvärdera när en så stor grupp förvaltare med separata riskmandat sköter enskilda delar av en hedgefond. För att Nektar ska fortsätta vara framgångrik krävs att ledningen fortsätter att utvärdera förvaltarna och gallra bort de som inte bidrar till ett bra totalresultat.
Årsberättelser ett föredöme
Genom att läsa beskrivningen av Nektars förvaltning i fondens årsberättelser får man en detaljerad bild av hur förvaltningen har utvecklats och vilka människor som har skapat de historiska resultaten.
Kontrasten jämfört med SEB och Swedbank är enorm. De är etta och tvåa i marknadsandel på den svenska fondmarknaden, men har inte ens arkiv med fondernas historiska årsberättelser på sina sajter. Och även om de gamla rapporterna fanns kvar (vilket även vore bra för att kontrollera andra nyckeltal som enbart redovisas enskilda år), så berättar de väldigt lite om förvaltningen förutom namnet på ansvariga personer.
Nektar är ett föredöme, vilket nog delvis beror på att Nektar har en större andel institutionella investerare som kräver att få bra information. Men även bland storbankernas kunder borde det finnas många som vill veta vilken typ av förvaltning som förklarar de historiska resultaten och om det är samma metodik som används idag utifall att de investerar sina pengar.
