Lynx Asset Management förvaltade vid årsskiftet totalt 33 miljarder, vilket inte bara är störst inom Brummer-gruppen utan även en av de tio största trendföljande hedgefonderna i världen.
De senaste två åren har avkastningen varit negativ, men totalt sedan starten är värdeökningen i snitt 12,6 procent per år. Framgången beror på att förvaltarna lyckats programmera sina datorer att hitta återkommande mönster i prisutvecklingen. I snitt behåller Lynx positioner i 6-7 veckor och affärerna görs i terminer kopplade till både räntor, aktieindex, råvaror och valutor.
En fond med 41 anställda
På två våningsplan med utsikt över Norrmalmstorg i Stockholm har Lynx 41 anställda. Bland dem är 5 förvaltare, 14 modellbyggare, 7 programmerare, 4 förbättrar handelsrutinerna och 6 är driftsansvariga. Av juridiska och andra skäl är förvaltningen uppdelat i 25 olika uppdrag, men alla pengar förvaltas gemensamt som om de vore en enda fond.
Skillnaden är stor mot de första åren efter starten i maj 2000, då de tre grundarna Jonas Bengtsson, Svante Bergström och Martin Sandquist hade ett fristående fondbolag och skötte både modellbyggen, programmering och förvaltning själva. Nu har Lynx 41 anställda för att förvalta en enda fond – varför behöver Lynx idag så många fler anställda?
”Dels har konkurrensen blivit mycket hårdare och idag skulle det knappast gå att starta en ny trendföljande fond med bara tre anställda. Dels har vår ökade förvaltade volym gjort att det lättare lönar sig att anställa fler, det räcker att Lynx avkastning förbättras med 2-3 punkter per år för att betala en extra lön” säger Svante Bergström, VD för Lynx Asset Management.
Avancerad matematik
Lynx är väldigt annorlunda jämfört med vanlig traditionell förvaltning av aktier och räntepapper. En normal förvaltare av en aktiefond försöker köpa billiga aktier och behåller gärna långsiktiga vinnare. De reser mycket och gör många företagsbesök per år samt träffar ofta mäklarfirmornas analytiker för att öka sin kunskap om börsbolagen. Även de flesta andra förvaltare av hedgefonder fattar varje dag beslut om affärer.
Men inte på Lynx, där görs avancerade matematiska analyser för att hitta mönster i historiska data och sedan fattar datorerna besluten 6 månader i taget. Lynx förvaltare behöver därför aldrig lämna kontoret. Det är bara datorerna som kommunicerar med marknaderna, för att fylla på databasen och göra nya affärer.
Två gånger per år bestämmer de fem förvaltarna vilka modeller som ska ingå i Lynx datorprogram och sedan är det datorernas modeller för att spå den framtida prisutvecklingen på respektive marknad som bestämmer vilka affärer fonden ska göra. Dock finns inbyggda begränsningar och ett team med 6 personer som dygnet runt bevakar datorerna.
”Ungefär som i kontrollrummet på ett kärnkraftverk så finns alltid människor som håller koll, men i vårt fall på vilka affärer datorerna gör, plus att det i datorprogrammen finns spärrar som stoppar alla vår handel på en marknad om den rör sig för kraftigt” säger Svante Bergström.
Hitta nya mönster
Ett hot mot Lynx är att marknaderna kan fortsätta de senaste två årens platta utveckling utan ihållande trender. Dessutom måste de hitta nya modeller som upptäcker lönsamma mönster i prisutvecklingen, eftersom kunskapen på marknaderna utvecklas och andra investerare lär sig av sina misstag och ändrar sitt beteende.
En styrka hos Lynx är att de tre grundarna finns kvar och har arbetat tillsammans ändå sedan 1996, då de startade Nordbankens enhet Proprietary Trading. En annan styrka är storleken, som gör att organisationen har råd att anställa fler duktiga matematiker. Under 2012 har Lynx anställd ytterligare tre modellbyggare, två som doktorerat och en professor, som ska hjälpa till att bygga nya ännu mer matematiskt avancerade modeller.
