Vi håller på med uppdateringar av Portföljhanteraren. Den blir tillgänglig igen så snart som möjligt. Tack för ditt tålamod.

Spartid 3-7 år är svårast

När är det värt att riskera en stor del av sparandet i aktiefonder? Svaret beror delvis på spartiden, men gränsen är högst individuell.

Jonas Lindmark 2012-11-14 | 14:32
Facebook Twitter LinkedIn

Så länge spartiden är kort, bara 1-2 år, så hinner avkastningen hos högriskalternativ sällan påverka slutresultatet särskilt mycket. Visst kan det komma en plötslig börsuppgång vid precis rätt tillfälle, men sannolikheten är liten. Nackdelen med hög osäkerhet om aktiefondernas avkastning är samtidigt som störst, eftersom tiden är alldeles för kort för att kunna hämta igen ett börsras. Därför rekommenderar rådgivare normalt lågt risktagande när spartiden är kort.


Omvänt så är den extra avkastningen på i snitt några procent per år från aktier och andra högriskplaceringar värd väldigt mycket om spartiden är riktigt lång, 10 år, 20 år eller mer. Med ränta på ränta betyder 7 procent extra avkastning per år en extra dubbling av startkapitalet på tio år. När spartiden är så lång hinner dessutom aktiemarknadens svängningar ofta jämna ut sig och sannolikheten för riktigt dåliga resultat blir mindre. Och idag när räntorna är så låga blir skillnaden mot den genomsnittliga avkastningen från aktiefonder under ett decennium väldigt stor.


Svårast är spartider däremellan. När spartiden är 3-7 år så blir nackdelen med dagens låga räntor betydande, men å andra sidan har den oroliga börsutvecklingen de senaste 15 åren visat att aktiefonder ofta faller i värde mätt över 5-årsperioder. Hur mycket risktagande som är rimligt varierar därför kraftigt, det beror bara delvis på konkreta faktorer som sparbelopp och inkomster, men framför allt på hur viktigt det är att inte förlora pengar. Svaret är därför individuellt, var och en måste själv väga aktiefondernas fördelar mot deras nackdelar.


Blandfond eller aktieobligation


En rimlig kompromiss är blandfonder, eller att själv fördela så att till exempel en tredjedel av sparandet sker i aktiefonder. Genom att balansera ränteintäkter från de säkra placeringarna under spartiden mot värdeminskningen i kronor om aktiefonderna faller går det att välja hur stor börsnedgång sparandet tål utan att sparandet totalt sett minskar i värde.


Aktieobligationer är en annan lösning, som lovar nominellt belopp tillbaka plus värdeökning om ett aktieindex stiger tillräckligt mycket. Just när spartiden är bestämd och ganska kort så kan det vara värt att betala för en aktieobligation med samma löptid. Men det är viktigt att vara medveten om att vinstchansen ofta är mindre än den verkar eftersom de optioner som ingår begränsas av dagens låga räntor och därför ofta konstrueras med dolda nackdelar som gör att sannolikheten att få hög avkastning är mindre än den verkar.

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar