Allt fler svenskar tvingas att spara i fonder, främst via den statliga premiepensionen och arbetsgivarnas tjänstepension. Insättningar varje år gör att sparkapitalet redan efter tio år är stort, så att även några få extra procent i värdeökning blir tusenlappar.
Då är det lätt att frestas att chansa och försöka pricka de fonder som i framtiden kommer att ge högst avkastning. Slumpen gör att även de som saknar kunskap och använder felaktiga metoder har chans att lyckas bra. Därför är det många amatörer som glada berättar för vänner och bekanta att de hittat ett sätt att lyckas bättre än proffsen.
Problemet är svårigheten att skilja skicklighet från tur när många människor försöker göra samma sak. Jämför med om 10000 människor skulle försöka singla slant och få sex krona i rad. Slumpen gör att över hundra personer kommer att lyckas med bedriften redan första försöket – men de flesta inser att det är tur, inte skicklighet.
När det gäller ”hemliga knep” för att pricka in vinnare bland aktiefonder är det svårare att avgöra vad som är tur och skicklighet. Fast eftersom proffsen har höga löner och jobbar hårt har de rimligen redan provat alla enkla knep – alltså behöver ett säkert sätt att hitta vinnare bygga på ett ekonomiskt samband som håller för att miljoner människor gör likadant.
Två grupper hållbara metoder
Bland de metoder för att peka ut vinnarfonder som rådgivare runt om i världen använder finns några som är både hållbara och tillräckligt enkla för att även vanliga småsparare ska kunna använda dem. Några har du säkert redan hört talas om, men kanske inte alla?
Låt mig säga direkt är att inget av dessa trick kan ge dramatiska förändringar på kort tid. Realistiskt ger varje metod 1-2 procentenheter extra avkastning per år, så det krävs spartider på 20-30 år för att effekten ska bli stor. Men flera metoder ger tillsammans större effekt och – som sagt – även små förbättringar ger tusenlappar när sparkapitalet är stort.
Tricken att pricka rätt har olika omfattning: inom kategorin och totalt sett. De två mest välkända och ofta omskrivna sätten att hitta vinnarfonder gäller bara i valet mellan fonder av samma typ:
Låga kostnader – Om förvaltaren tar en mindre andel än konkurrenterna och lämnar mer kvar till spararen, så är det en fördel som är enkel att förstå. Ett enskilt år spelar andra faktorer mycket större roll, men sett över 10-20 år så lyckas de flesta fonder med låga avgifter bättre än snittet. De mest extrema alternativen är indexfonder, som normalt håller ned kostnaderna både genom låga avgifter och få transaktioner.
Avgifterna ska dock bara jämföras med andra fonder i samma kategori, för även om låga kostnader i långa loppet ger en fördel, så kan samtidigt fondens inriktning göra att möjligheten till hög avkastning är begränsad. Till exempel så betyder de senaste årens extremt låga marknadsräntor att blandfonder med en hög andel obligationer har väldigt svårt ge uthålligt hög avkastning framöver.
Höga fondbetyg – Flera oberoende företag sätter betyg på fondernas resultat, däribland Morningstar. Gemensamt är att fondernas enbart jämförs med andra i samma kategori, vilket betyder att fondbetygen omöjlig kan tala om vilka typer av fonder som kommer att ge högst avkastning framöver. De utvärderingar som gjorts visar att betygen främst gör nytta genom att varna för fonder med dåliga resultat.
Sedan finns det metoder att försöka pricka rätt även totalt sett, bland alla typer av fonder. Även de bygger på att även små fördelar på lång sikt blir avgörande, så att de med stor sannolikhet ger ett klart bättre slutresultat.
Duktiga förvaltare – En ovanligt erfaren, smart och hårt arbetande förvaltare lyckas i snitt bättre än konkurrenterna. Enskilda månader och år kan ologiska och överdrivna svängningar på aktiemarknaden göra att även de duktigaste förvaltarna misslyckas, men ännu mer än låga avgifter så ger skicklighet på sikt en avgörande fördel.
Tyvärr är det svårt att skilja tur från skicklighet även bland proffsen. Bra resultat ett enskilt år kan bero på tur och media kan kalla någon för ”stjärna” utan tillräckliga bevis. Men några tecken på skicklighet är konsistens (hög andel bra perioder), höga fondbetyg, regelbundna intervjuer i media och återkommande utmärkelser från fondutvärderare. Fast tänk på att förvaltare ganska ofta byter jobb, så kontrollera vilken person som varit ansvarig för fonden de år den lyckats bäst.
Länder – Skillnader i kultur och traditioner påverkar hur börsföretagen i olika länder prioriterar mellan fördelar för de anställda och vinster till ägarna. Den ekonomiska tillväxten skiljer sig också kraftigt, vilket påverkar företagens framtidsmöjligheter. Till exempel har Sverige de senaste 100 åren haft en av världens bästa aktiemarknader, delvis tack vare stark ekonomi och duktiga chefer, delvis för att vi varit neutrala under världskrigen. Detta kompenseras dock av skillnader i aktievärdering, ibland mer än landets fördelar rimligen är värda.
Branscher – På liknande sätt har vissa sektorer inom näringslivet strukturella problem som återkommande ger låg lönsamhet, medan företag i andra branscher har lättare att skapa uthålligt starka marginaler. Till exempel lider flygbolag världens över av statlig inblandning, medan IT-företag har lätt att skapa unika fördelar. Dock är det även här svårt att ta hänsyn till värdering och räkna ut om övriga placerare är alltför optimistiska eller alltför pessimistiska om framtiden. För vanliga småsparare är det därför knappast realistiskt att via en heltäckande analys lyckas pricka rätt bland länder och branscher.
Ett par metoder finns dock som är betydligt enklare. Den första fungerar bara för aktiva fondsparare och främst under perioder med stabila trender. Den andra bygger på att majoriteten fondsparare tyvärr reagerar för långsamt för att lyckas med den första.
Momentum – Många nybörjare provar spontant att tjäna på kortsiktiga trender på aktiemarknaden genom att byta till de fonder som den senaste tiden har stigit mest. Detta beteende är välkänt och både proffs och erfarna privatpersoner försöker därför att ligga steget före genom att granska topplistorna för den senaste veckan eller senaste månaden.
Problemet är främst att detta beteende om det blir för utbrett leder till ”bubblor” följt av stora förluster för dem som köper nära toppen. Trenderna kan ibland hålla i sig flera år i rad, men ibland svänger aktiemarknaden istället i tvära kast och då fungerar momentum dåligt.
De minst populära – Majoriteten fondsparare reagerar för sent på trenderna och köper när en viss typ av aktier redan har stigit för högt. Beviset för detta är att spararnas snittavkastning (på hela kapitalet) normalt är lägre än fondernas avkastning (en andel). Detta gör att det lönar sig att gå mot strömmen och istället investera i de minst populära fondtyperna, som har störst utflöden. Dock är det främst beteendet i USA som avgör, även om svenska fondsparare ofta följer samma trender bland kategorierna fonder.
Slutsatsen av detta är att det säkraste sättet att öka chansen till bra resultat i fondsparandet är att leta kategorier som övriga fondsparare undviker och i dessa välja de fonder som har låga avgifter, höga fondbetyg och förvaltare med gott rykte.
[denna artikel skrevs 2011-09-15 och publicerades i Legally Yours nummer 5/2011. Dessutom var den underlag för ett seminarium på Spara & Placera-mässan i Älvsjö 15 oktober]
