Vi håller på med uppdateringar av Portföljhanteraren. Den blir tillgänglig igen så snart som möjligt. Tack för ditt tålamod.

Fondtyper 4: Sverigefonder

Det finns flera bra skäl för oss svenskar att spara i just svenska aktier. Men bara ett fåtal Sverigefonder har både samma förvaltare sedan minst fem år och högsta betyg 5 stjärnor.

Jonas Lindmark 2010-03-25 | 0:00
Facebook Twitter LinkedIn

En fjärdedel av det svenska sparandet i aktiefonder är placerat i rena Sverigefonder och ytterligare en fjärdedel finns i fonder som till stor del placerar på Stockholmsbörsen.


Hittills under år 2009 tillhör de dessutom vinnarna, även om de långt ifrån tagit igen hela börsraset 2008. Och även sett över de senaste fem åren har Sverigefonder utvecklats bättre än snittet bland aktiefonder.


Mot dessa hemkära fondval finns ett par bra argument. Det första är att vi svenskar ändå är kraftigt beroende av svensk ekonomi för vår välfärd, så det vore bättre att lägga hela aktiesparandet utomlands för att få bättre balans. Det an

dra är att Stockholmsbörsen står för mindre än 1 procent av den globala aktiemarknaden, så ur ett internationellt perspektiv borde 99 procent placeras i andra länder.


Media fokuserar på Stockholm


Historiskt finns flera förklaringar till att Stockholmsbörsen tar så stor plats i det svenska sparandet. Viktigast är kanske valutaregleringen fram till år 1988, som hindrade nyköp av utländska aktier. Fram till 1992 fick utlänningar bara köpa så kallade fria aktier, vilket gav en låg värdering av Stockholmsbörsen. Dessutom hade Sverige en skattelagstiftning som på flera sätt uppmuntrade sparande i aktier, främst genom 2-årsregeln och allemansfonderna.


Rapporteringen i media under 1980-talet var förstås hårt präglad av dessa regler, en prägling som har suttit hårt i. Så trots att svenska aktier inte längre har någon juridisk fördel, så fortsätter svenska media att främst bevaka Stockholmsbörsen och därmed Sverigefonder. Fokus verkar styras av journalisternas kunskap och av att många i finansbranschen fokuserar på svenska aktier. Och det som får stort utrymme i media får ofta stor marknadsandel.


Även rent känslomässiga skäl kan förstås förklara att en så stor del av fondsparandet stannar i Sverigefonder. Det är rimligt och normalt att vara förtjust i sitt hemland.


Lyckas bättre på hemmaplan


Fast det finns även krasst ekonomiska skäl för sparare i Sverige att välja en stor andel Sverigefonder i det långsiktiga sparandet. Ett är att många stora multinationella företag är börsnoterade i Stockholm, vilket betyder att pengarna ändå till stor del investeras global.


Ett annat bra skäl är att det finns en tydlig historisk erfarenhet att svenska fondbolag lyckas bättre jämfört med index på hemmaplan. Det är logiskt, för utländska placerare har nackdel i Stockholm av att inte kunna svenska och av sämre kontaktnät. Så om pengarna är inlåsta hos en svensk bank eller ett svenskt försäkringsbolag, då är det rimligt att tro att deras Sverigefond har bäst chans att lyckas bra.


De flesta som lever i Sverige kommer att fortsätta göra det och har därmed sin framtida konsumtion i Sverige, vilket talar för att det är bra om sparandet har koppling till hur svensk ekonomi utvecklas framöver. En orsak till att det är svårt att bestämma hur stort pensionssparande som behövs är att kostnadsnivån i framtiden är oklar, men genom att investera sparandet i samma land som konsumtionen ska ske minskar det problemet, eftersom utvecklingen på börsen till stor del speglar en ändrad kostnadsnivå. Detta är samtidigt ett argument för att svenskar som planerar att flytta till ett annat land som pensionärer – kanske för att de har rötter i till exempel Finland eller Turkiet – att pensionsspara i aktiefonder med samma inriktning.


Individuellt


Å andra sidan har många svenskar ändå en stark koppling till svensk ekonomi både via bostadens värdeutveckling (villor och bostadsrätter har en prisutveckling som beror på Sveriges ekonomiska framtid) och via den statliga pensionen (som påverkas av vår BNP-utveckling). Hur stor andelen av den framtida pensionen som är beroende av svensk politik och ekonomi varierar kraftigt, så här krävs en individuell kalkyl.


När väl beslutet är fattat att placera en del av fondsparandet i en Sverigefond, så återstår att välja vilken eller vilka. Det finns i dag 150 värdepappersfonder som enbart placerar i aktier noterade på Stockholmsbörsen. Av dessa är ett drygt dussin inriktade på enbart småbolag, medan flertalet investerar mer än hälften av pengarna i de största börsbolagen.


Oavsett inriktning så är den svenska aktiemarknaden liten och omsättningen är begränsad i de flesta aktier. Det ger ofta en fördel för förvaltare som hanterar en liten fondförmögenhet, särskilt om det är en småbolagsfond. Å andra sidan har de största fondbolagen ofta mer resurser att hämta in och bearbeta information, samt större möjligheter att styra kursutvecklingen i en enskild aktie. Därmed borde små fonder som sköts av stora förvaltare ha lättare att överträffa snittet.


Fyra fonder uppfyller kraven


Fast personen som är ansvarig förvaltare är förstås också viktig, för det hjälper inte med tillgång till bäst information, om denna information tolkas fel. Därför är det avgörande kravet på en Sverigefond, liksom på övriga aktivt förvaltade aktiefonder, att den sköts av en förvaltare med lång erfarenhet och bra historiska resultat. Säkraste beviset är att samma förvaltare har skött en fond med bra resultat under lång tid.


Om man ställer kraven att fondens ska ha högsta Morningstar Rating 5 stjärnor och ha haft samma ansvarige förvaltare minst 5 år, så är det när detta skrivs bara fyra Sverigefonder som uppfyller kraven: Enter Sverige Fokus, HQ Strategi, Lannebo Småbolag och Spiltan Aktiefond Stabil.


Så enkelt kan man sortera bort 146 av de 150 Sverigefonder som säljs. Intressant är också att alla de fyra fonder som uppfyller de två kravet tillhör små svenska fondbolag som är specialiserade på just förvaltning av svenska aktier. Det talar för att det ger större fördelar att förvaltningen är liten och specialiserad, än att den har tillgång till de större resurser som finns i större organisationer – åtminstone på den lilla Stockholmsbörsen.


[denna artikel skrevs 2009-09-02 med rubriken "Välj erfarna vinnare på hemmaplan" och publicerades i Legally Yours nummer 5/2009]

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar