Fonder med extrema avkastningar är ofta de som lockat till stora insättningar och uttag, vilket ger störst skillnad mellan fondernas vanliga avkastning och spararnas vägda avkastning. Därför är det flera Rysslandsfonder och Latinamerikafonder bland de fonder där fondspararna har lyckats bäst eller sämst med att välja rätt tidpunkt för insättningar och uttag (mer om dessa i veckans krönika ” Smartare fondsparare i Sverige än i USA”, länk ovan till höger).
Som påpekas i krönikan visar en fonds kapitalvägda avkastning hur den genomsnittlige spararen i en fond har lyckats, med hänsyn till effekterna av de flöden av pengar in och ut ur
fonden som skapas av samtliga fondsparares köp och försäljningar av fondandelar. Om många fondsparare köpte fonden efter branta uppgångar och sedan sålde i en svacka, så blir spararnas snittavkastning lägre än fondandelarnas värdeförändring. Men om många fondsparare istället lyckades köpa billigt och sälja när fonden stod högt, så skulle spararnas snittavkastning bli högre än fondens rapporterade avkastning under samma period.
Morningstar har granskat alla svenskregistrerade fonder och tabellerna nedan visar de där den kapitalvägda avkastningen avviker mest bland de 313 som både har funnits mer än 5 år och har rapporterat fondförmögenhet minst var sjätte månad.
Här har spararna prickat rätt | |||
Avkastning 2005-2009 % per år: Fondernas namn |
Ovägt = fondernas snittavk |
Vägt = spararnas snittavk |
Skillnad, %-enh per år |
XACT OMXSB | 8,39 | 18,17 | 9,78 |
Alfred Berg Ryssland | 16,83 | 26,22 | 9,39 |
Gustavia Sverige | 10,68 | 18,73 | 8,05 |
Banco Sverige | 6,03 | 14,06 | 8,03 |
Spiltan Aktiefond Stabil | 10,58 | 18,50 | 7,92 |
Öhman Sverige | 8,51 | 16,42 | 7,90 |
Carlson Sweden Micro Cap | 12,31 | 20,14 | 7,82 |
HQ Ryssland | 21,20 | 27,94 | 6,75 |
Cicero Sverige SRI | 6,72 | 13,19 | 6,47 |
Swedbank Robur Ryssland | 18,23 | 24,38 | 6,15 |
Totalt alla 313 fonder | 6,54 | 6,99 | 0,45 |
Xact har en börshandlad fond som heter OMX SB där spararnas vägda avkastning de senaste fem åren har varit mer än dubbelt så hög som fondandelarnas snittavkastning. Förklaringen är främst att extremt stora insättningar gjordes under hösten 2005, då fonden per 30 juni innehöll 3 miljarder kronor och sedan fick insättningar på nästan 6 miljarder kronor innan nyår. Lika mycket pengar togs sedan ut under hösten 2007, då förmögenheten minskade ned till 2,8 miljarder kronor. Stora uttag gjorde även kring nyår 2006/2007 och våren 2008, pengar som hann få bra avkastning innan börskraschen.
Här har de köpt och sålt vid fel tillfällen | |||
Avkastning 2005-2009 % per år: Fondernas namn |
Ovägt = fondernas snittavk |
Vägt = spararnas snittavk |
Skillnad, %-enh per år |
Swedbank Robur Privatisering | 12,59 | -1,78 | -14,37 |
SEB Choice Latinamerika | 25,55 | 15,40 | -10,15 |
HQ Indien | 18,95 | 8,84 | -10,11 |
Handelsbanken Latinamerika | 26,44 | 18,48 | -7,95 |
Nordea Latinamerika | 25,11 | 17,63 | -7,48 |
Swedbank Robur Råvaru | 13,17 | 5,72 | -7,45 |
Swedbank Robur Ny Teknik | 2,34 | -3,92 | -6,26 |
Handelsbanken Nordiska Småbolag | 14,67 | 8,43 | -6,24 |
SEB Östeuropa | 12,68 | 7,25 | -5,43 |
Aktie-Ansvar Europa | 5,26 | -0,17 | -5,43 |
Totalt alla 313 fonder | 6,54 | 6,99 | 0,45 |
Robur Privatiseringsfond är motsatsen, en fond där många sparare gick in och ur vid fel tillfällen. Avkastningen var mycket stark under 2005, men vid nyår innehöll fonden bara 0,6 miljarder kronor. Då började stora insättningar som gav en topp i fondförmögenheten på 3,9 miljarder per 30 juni 2008. Därefter började det verkliga börsraset, men även stora utflöden som fortsatte under större delen av 2009. Effekten är att väldigt många fondsparare har sålt med förlust, trots att fonden totalt under 5-årsperioden stigit kraftigt.