År 2007 blev ännu ett medelmåttigt år för IT-fonder. De svenska aktiefonderna i Morningstars kategori "Ny teknik" har i snitt klättrat 5 procent fram till 11 december. Det är visserligen bättre än Sverigefonderna och likvärdigt med snittet bland globalfonder – men precis som tidigare år är resultatet långt bakom de senaste årens vinnare Kinafonder och Indienfonder.
Fast en ny typ av teknikfonder verkar ha övertagit IT-fondernas roll för teknikoptimister. Credit Suisse Future Energy, DnB Renewable Energy, Merrill Lynch New Energy, Pictet Clean Energy och SAM Smart Energy har stigit i värde mellan 22 och 60 procent hittills år 2007. Orsaken är jakten på alternativ som ger energi utan att frigöra koldioxid.
Största innehav i framtidsenergifonderna är ofta danska Vestas, världens största tillverkare av vindkraftverk med totalt 33.500 installerade turbiner. De tre senaste åren har Vestas aktiekurs stigit drygt 400 procent.
45 gånger mer vindkraft
Verkligheten bakom syns i en intressant summering i Affärsvärlden nummer 49/2007 ("Rena snurren?" länk ovan till höger). När de nya projekt som annonserats de senaste månaderna läggs ihop med dem som redan påbörjats blir summan att 200 miljarder kronor satsas på vindkraft i Sverige. Bland andra Eon, SCA, Statkraft, Svevind, Vattenfall och WPD planerar tillsammans omkring 4.000 vindkraftverk motsvarande mer än 30 procent av dagens elanvändning. I år ger omkring 800 vindkraftverk i Sverige drygt 1 TWh, men de planerade anläggningarna är större och summerar till en kapacitet på 45 TWh.
Vindkraftens lönsamhet beror helt på subventioner, via elcertifikat och miljöbonus. Så länge energipriserna fortsätter att vara höga finns därför stora pengar att tjäna. Men samtidigt är detta misstänkt lik IT-bubblan år 2000.
En svaghet är att det normalt är vindstilla när vi har det som kallast på vintern. Enligt Affärsvärlden producerar ett vindkraftverk på land 2.000-2.500 timmar av årets 8.760 timmar. Därför kräver vindkraft en effektreserv och kostnaden för den måste också bäras.
Men den största risken för fondsparare är ett tekniskt genombrott på annat håll. Om till exempel ett konglomerat som General Electric uppfinner en billig apparat som ger vätgas direkt från solenergi, då kommer luften totalt att gå ur både Vestas aktiekurs och framtidsenergifonderna. Dessutom finns mer tillfälliga risker, som att en djup global lågkonjunktur gör att oljepriserna faller tillbaka till nivån i slutet på 1990-talet.
[denna kommentar skrevs åt Computer Sweden 2007-12-12 och publicerades 21 december på Morningstar]
