Många har de senaste åren hört av sig och tyckt att Morningstar borde starta en egen fondkategori för svenska företagsobligationsfonder. Men först var antalet fonder med tillräcklig historik för litet (3 år krävs för Morningstar Rating) och därefter har det varit svårt att hitta en rättvis gränsdragning.
Nu tar vi ett steg för att gör det lättare att hitta och jämföra dessa fonder. Från 30 april kommer svenska räntefonder som i snitt placerar mer än hälften i innehav som ger kreditrisk att placeras i den nya Morningstar kategorin ”Ränte – SEK obligationer, företag”.
Vuxit kraftigt
Bakgrunden är att de extremt låga svenska räntorna de senaste åren har gjort att ränteförvaltare lockas ta nya typer av risker för att hindra att avkastningen närmar sig noll. Riksbanken sänkte under 2014 sin styrränta ner till noll och även statsobligationer med lång löptid kvar har följt med nedåt.
Redan för tio år sedan hade ett par svenska fondbolag startat separata räntefonder som enbart placerar i obligationer utgivna av företag. Men efter finanskrisen har denna typ av utlåning till företag vuxit väldigt kraftigt, främst av två skäl. Dels har bankerna tvingats banta sina balansräkningar och företag fått svårare att få banklån. Dels har de extremt låga räntorna gjort att fler placerare accepterat att ta den kreditrisk som utlåning till företag innebär.
Intresset har även vuxit kraftigt bland fondspararna, eftersom fallande räntor gjort att avkastningen de senaste åren varit hög. Enligt statistiken från Fondbolagens Förening nådde förvaltat kapital i svenska företagsobligationsfonder 101 miljarder kronor per 31 mars (3% av hela det svenska fondsparandet).
Samtidigt har intresset väckts även hos förvaltare av vanliga räntefonder, som tidigare nästan enbart placerat i statspapper, bostadsobligationer och kommunala lån. Därmed finns det inte längre någon skarp gräns mellan olika typer av räntefonder, risktagandet varierar både när det gäller nivån på företagsrisker och andelen placeringar med kreditrisk.
Utländska konkurrenter
Dessutom har allt fler både svenska och utländska fondföretag lanserat nya fondklasser av utländska företagsobligationsfonder där andelskursen är valutasäkrad (hedgad) till svenska kronor. Detta brukar synas genom att andelskursen är i SEK och även att ”SEK” är med i slutet av fondklassens namn. Men avkastningen hos räntefonder som till exempel enbart placerar i Asien eller USA kommer ibland att påverkas av helt andra händelser än räntefonder som främst köper företagskrediter utgivna av företag i Sverige eller Norden.
Spridningen är även stor i ränterisk, alltså hur lång löptid med fast ränta (duration) som fondens innehav i genomsnitt har. Detta särskilt som många företag ger ut FRN-papper där räntorna justeras med jämna mellanrum (normalt varje kvartal).
För att hjälpa investerare att hitta olika alternativ är det även viktigt att hålla ner det totala antalet fondkategorier, så att det inte blir helt oöverskådligt. Därför har det varit svårt att välja gränserna för den nya kategori ”Ränte SEK obligationer, företag” (mer om detta i dagens krönika ”Fler trix gör fonderna svårare att jämföra”).
