Icke-väljarna får sin premiepension hos Pensionsmyndigheten (PPM) placerad i AP7 Aktiefond, som tack vare en hävstång på i snitt 50 procent har utvecklats väldigt bra sedan starten för fem år sedan. Framgången har även lockats över 37.000 aktiva väljare. Totalt innehöll fonden 265 miljarder kronor per 27 februari, vilket gör den till Sveriges klart största värdepappersfond med 14 procent av det samlade sparandet i aktiefonder. Här på Morningstar är den just nu den näst mest klickade fonden den senaste veckan.
Men hävstångens konstruktion är inte så enkel som den kan verka. Under 2012 fungerade den extra bra och AP7 Aktiefond steg drygt 18 procent medan MSCI världsindex bara steg 10 procent. Under 2014 blev fördelen mycket mer begränsad, fonden steg 31 procent och världsindex 28 procent.
Förklaringen till att fördelen blev liten förra året är främst den kraftiga uppgången för USA-dollarn, växelkursen steg från 6,50 till 7,80 kronor under 2014. Hävstången skapas genom att köpa derivatkontrakt som styrs av världsindex i dollar. Det motsvarar att AP7 Aktiefond lånar dollar och investerar pengarna i en global indexfond. Under 2012 var det en fördel, eftersom dollarn då försvagades mot kronan vilket gjorde att världsindex steg mer i dollar. Men förra året när dollar steg så kraftigt, då blev effekten istället att hävstången gav svagt resultat.
Klen information
Intresserade fondsparare får dock väldigt klen information om detta från fondförvaltaren Sjunde AP-fonden. Fondfaktabladet med 2 sidor som finns på hemsidan berättar att hävstången skapas med derivatkontakt och att förvaltarna har möjlighet att variera hävstångsgraden mellan 38 och 62 procent. Därutöver finns bara en diffus formulering om att jämförelseindex tar hänsyn till hävstångens finansieringskostnad, men ingenting om att USA-dollarns växelkurs har extra stor effekt på värdeutvecklingen.
Årsredovisningen från Sjunde AP-fonden är på 44 sidor och borde kunna berätta mycket mer om hävstången. Men även där är informationen klen, det enda som nämns om att hävstången är finansierad i dollar är i en förklaring av nyckeltalen på sidan 31, där jämförelseindex beskrivs bestå av världsindex i SEK plus 0,5 gånger världsindex i USD minus hävstångens kostnader. Men det krävs mycket kunskap om finansiella marknader för att förstå att detta betyder att AP7 aktiefond valt att skapa hävstången enbart med derivat på världsindex i dollar.
Vid inledningen av 2014 fanns 173 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och hävstången motsvarar alltså hälften så stora dollarlån. När dollarn steg 20 procent förra året kan man se det som att dessa lån blev 17 miljarder kronor större, men det som syns i fondens bokföring är att avkastningen från indexderivaten blev 17 miljarder mindre än om derivaten hade gällt världsindex i svenska kronor.
Dollarn platt trend
Förklaringen till att hävstången är finansierad enbart i USA-dollar är enligt Johan Florén på Sjunde AP-fonden effektivitet och kostnadskontroll. Att köpa derivat på fler marknader eller att med valutasäkring sprida valutaexponeringen skulle ge extra kostnader som inte i längden ger någon förväntat bidrag till avkastningen.
Detta är rimligt tycker jag, för långsiktigt kommer dollarns växelkurs mot kronan rimligen att pendla kring en platt trend. Men informationen om detta kunde vara både mer utförlig och mer lättbegriplig, så att svenska folket förstår att AP7 Aktiefond ger bingo om aktiebörserna stiger och kronan samtidigt stärks mot dollarn, men extra stor förlust om världsindex faller och dollarn stiger.
Den största risken för Pensionsmyndighetens icke-väljare är en upprepning av 2008, då världsindex för aktier föll kraftigt samtidigt som dollarn steg brant. En upprepning av en sådan ”perfekt storm” skulle bli väldigt dryg för AP7 Aktiefond att hämta igen. Därför borde informationen till spararna vara tydligare, särskilt i avsnittet om risker i fondens faktablad.
