Tre gånger fler svenska fonder

Antalet svenska fonder har de senaste tjugo åren ökat från 311 till 925. Men brutto är ökningen mer än dubbelt så stor, antalet fondklasser som likvideras eller fusioneras har gradvis ökat och är över 50 per år de senaste åren.

Jonas Lindmark 2015-03-18 | 13:55
Facebook Twitter LinkedIn

Antalet värdepappersfonder i Sverige ökar stadigt. För tjugo år sedan fanns 311 fonder registrerade i Sverige enligt sammanställningen Ny Finans (1-1995 utgiven av Finansinspektionen, producerad av Svensk Fondstatistik). Idag finns 925 svenska fondklasser med i Morningstars databas.


De senaste fem åren är ökningen 211 fondklasser. Men som tabellen nedan visar har de senaste tre åren även ett stort antal fonder fusionerats eller likviderats. Brutto har hela 479 svenska fondklasser startat sedan januari 2010 och de tre senaste kalenderåren är tillskottet över hundra nya. Flest nedläggningar gjordes 2012, hela 88 fondklasser försvann.


Hittills 2015 är det främst Handelsbanken som har startat fler fondklasser med andelskurser i Euro och norska kronor. Den som lagt ned flest fonder i år är SBAB, som lagt ned hela sin satsning på fonder.



Fler fonder varje år
År Nya Nedlagda Netto
2010 48 19 29
2011 55 31 24
2012 120 88 32
2013 114 55 59
2014 105 63 42
Hittills 2015 37 12 25
Summa 479 268 211


Att vi fått nästan tre gånger så många fonder de senaste 20 åren har flera orsaker. Ett brant växande fondsparande, till stor del tack vare tvångssparande i PPM och tjänstepensionen, har lockat många att starta egna fondbolag. Dessutom har säljarna upptäckt att det är lättare att locka kunder med nystartade fonder med nya inriktningar och/eller annorlunda strategier. Allt mer av sparandet går dessutom via mellanhänder som kräver provisioner och rabatter, vilket gjort att fondbolagen startat nya fonder som liknar deras gamla men har högre förvaltningsavgifter (så att det finns mer intäkter att dela på).


Slutligen kom nya regler 2012 som gör att det även i Sverige är möjligt att starta flera fondklasser av samma fond. De nya fondklasserna investerar i samma portfölj med tillgångar, men villkoren för investeraren (avgifter, minsta insättning, utdelning, andelskursens valuta, valutasäkring) är olika. Å andra sidan kom samtidigt även nya lagregler som tillåter fusioner av fonder över landgränserna, vilket gjort att fler svenska fonder likviderats.


Varken för samhället eller fondspararna är utvecklingen med stadigt fler fonder optimal. Dels är stordriftsfördelarna inom fondförvaltning extremt stora, så det vore bättre om de team som har starkast kompetens inom varje område fick ansvar för mer pengar. Dels innebär ökad specialisering att fondspararen får ansvaret att göra omplaceringar och Morningstars granskningar visar att majoriteten köper och säljer vid fel tillfällen. Å andra sidan har valfrihet ett värde, till exempel för de som önskar en etisk inriktning eller vill matcha sparandet med sina framtidsplaner (t ex att spara i en Thailandsfond för att säkrare ha råd att flytta till Thailand som pensionär).


Likvidering eller fusioner av fonder görs dock inte alltid för att det gynnar eller förenklar för fondspararna. Ett tydligt mönster är att fondbolagen lägger ned fonder med dåliga historiska resultat och startar nya fonder med liknande inriktning, troligen för att slippa låga fondbetyg. En variant är att de nya fonderna har högre avgifter än de gamla. Nedläggningar av fonder med litet förvaltat kapital är däremot normalt bra samhällsekonomiskt sett, eftersom svagt intresse visar att tjänsten har låg kvalitet.

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. Du kan nå honom på jonas.lindmark@morningstar.se 

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar