Resultatet blev huvudnyhet i Dagens Industri idag med rubrikerna ”Fiasko för PPM” och ”PPM sämre än snittet” (länkar till höger). DI skickade även fem frågor till mig och svaren publiceras här i sin helhet.
DI: Hur kommenterar du avkastningen i de tio PPM-fondkategorierna jämfört med Morningstars
kategorisnitt i respektive fondkategori?
– PPM är en statlig myndighet och har fått i uppdrag av riksdag och regering att erbjuda svenska folket ett brett utbud fonder. Fri konkurrens ger ett stort antal fonder, till exempel 76 olika globalfonder, och då är det logiskt att den genomsnittliga avkastningen blir just genomsnittlig - ibland strax över, ibland strax under snittet.
DI: Kan man acceptera att så många PPM-fonder är sämre än snittet bland i vissa fall flera hundra fonder med samma inriktning som finns att investera i på den europeiska marknaden? Varför/varför inte?
– Det finns tyvärr inget enkelt eller tydligt samband mellan historisk och framtida avkastning. Visst skulle PPM kunna kasta ut alla fonder som har givit sämre avkastning än snittet, men under nästa tidsperiod kan det vara en annan typ av förvaltning som lyckas bäst. Till exempel har ofta fonder som tappat mer under börsraset år 2002 klarat sig bättre under uppgången år 2003. Dessutom är det vikigt att inte bara titta på skillnader i avkastning, utan även skillnader i risk. En rimlig åtgärd från PPM vore dock att rensa bort de allra sämsta fonderna, kanske 10 procent som tre år i rad har lyckats sämre än snittet.
DI: Vad anser du om att icke-väljarnas fond Premievalsfonden är tredje bäst i sin kategori?
– Det är viktigt att påpeka att det främst beror på att Premiesparfonden har valutasäkrat ungefär hälften av sina utländska innehav och den svenska kronan stärktes med ungefär 20 procent mot dollarn både år 2002 och 2003. Huvudsyftet med investeringar utomlands är att kompensera om det skulle gå dåligt för Sverige, vilket betyder att det är ologiskt att valutasäkra utländska innehav. Jämfört med övriga globalfonder tar Premiesparfonden en stor risk om den svenska kronan åter skulle försvagas, som den stadigt gjorde från 1970 till 2001.
– En annan viktig förklaring är att Premiesparfonden har en större del svenska aktier än en normal globalfond. Det har varit en fördel under mätperioden, men även det är en nackdel om det skulle gå dåligt för Sverige. Sammanfattningsvis är Premiesparfonden en "udda fågel" i kategorin globalfonder och det är alltså naturligt att avkastning avviker kraftigt från kategorisnittet.
DI: Vad tycker du att PPM:s nya generaldirektör bör göra för att förbättra för spararna fram till dess att den utredning som Gunnar Lund tillsatt blivit färdig (i oktober 2005)?
– Jag tycker att PPM redan nu borde titta på möjligheten att oberoende experter hjälper till att rensa bort fonder som är uppenbart dåliga. Till exempel kunde i en första omgång tre oberoende experter ge förslag på 100 fonder som ska rensas bort ur sortimentet och de fonder som döms bort av minst två experter skulle kastas ut.
– En annat förbättring som jag länge kämpat för är att PPM skulle ge spararna möjlighet att öka antalet fonder från 5 till 10. Det skulle ge bättre riskspridning och minska risken att en PPM-sparare placerar en stor del av sin pension i en fond som misslyckas helt. Ökad riskspridning är det enda som är gratis på finansmarknaden och att kunna sprida sitt sparande på fler förvaltare vore en entydig fördel.
DI: Vad anser du om det stora utbudet av PPM-fonder, 677 stycken? Vad vore bäst för spararna?
– Jag tycker absolut att PPM ska behålla en mångfald fonder i varje kategori, eftersom det är mycket lättare att peka ut duktiga förvaltare än att välja rätt länder eller branscher. Små fondbolag har dessutom ofta de mest framgångsrika fonderna och till exempel Didner & Gerge skulle troligen bli bortrensade med de drastiska förslag där bara en handfull stora kapitalförvaltare får vara kvar hos PPM.
– En rimlig utrensning vore att minska antalet till de 20 bästa i varje kategori. Jämför med en livsmedelsaffär, visst klarar vi svenskar att välja mellan flera olika sorters marmelad eller flingor. Problemet är inte att det finns 677 matvaror att välja på hos Konsum. Men 76 globalfonder är för mycket, precis som det vore för mycket med 76 sorters marmelad.
