I går offentliggjorde Fondbolagens Förening hur det svenska nysparandet i fonder såg ut i januari och VD Pia Nilsson säger i pressmeddelandet att hon är oroad av det stora intresset för räntefonder, och ger följande motivering: ”Även om det fortfarande är oroligt på börserna tyder nu mycket på att aktiekurserna snart vänder uppåt igen och det kan nu vara en fördelaktig tidpunkt för aktiesparande.”
Bakgrunden är att korta räntefonder var den klart populäraste fondkategorin förra året, med ett inflöde på 28 miljarder kronor. De ytterligare 4,2 miljarder som satts in i korta räntefonder under januari är det näst största inflödet sedan
statistiken började redovisas 1994. Men 4,2 miljarder är fortfarande bara 0,5 procent av det totala fondsparandet i Sverige, som vid årsskiftet var 867 miljarder kronor. Och vid årsskiftet fanns 676 miljarder i aktiefonder och blandfonder (som främst innehåller aktier), men bara 162 miljarder i räntefonder (19 procent). Så övervikten aktiesparande är fortfarande massiv.
Dessutom tror jag att en stor del av intresset för räntefonder beror på att människor under januari har tittat på sina årsbesked från banken och upptäckt hur lite ränta de får på sina bankkonton. Korta räntefonder är ett enkelt sätt att få lite mer ränta på kortsiktigt sparande, med fortsatt mycket begränsat risktagande.
Brummer varnar för aktier
Samma dag som Fondbolagens Förening skickade ut pressmeddelandet hade Dagens Industri en stor intervju med Patrik Brummer, en av Sveriges mest erfarna och respekterade aktieexperter, som numera främst är känd som en av männen bakom framgångarna för en av Europas största hedgefonder, Zenit.
Kontrasten är slående. Rubriken över intervjun är ”Svenska folket har för mycket aktier” och Patrik Brummer varnar för att vi svenskar sparar för lite totalt sett, men för mycket i aktier. Han varnar också för att risken för en negativ utveckling på aktiemarknaden är högre än normalt och att vi kan få ett tredje dåligt börsår. OK, han har ett egenintresse eftersom han vill locka kunder till hedgefonder (som förra året visade att det går att tjäna bra med pengar även när aktiebörserna faller) och kanske även "prata ned" börsen om Zenit ligger kort, men jag tycker att Patrik Brummer har flera bra argument (se länk ovan till höger).
Aktier rätt värderade
Och i dag kom så Merrill Lynchs senaste undersökningen av vad fondförvaltare världen över tror om framtiden, bland annat när det gäller avkastningen från aktier. Enligt de 260 förvaltare som har svarat är aktier i dag rätt värderade, trots att förvaltarna tror på bättre tider och stigande företagsvinster (se ”Allt fler förvaltare tvivlar på USA”). Därmed finns ingen särskild anledning att köpa aktier just nu.
Med den bakgrunden tycker jag att det är märkligt att VD för fondbolagens branschorganisation argumenterar mot ett ökat sparande i räntefonder, trots att dessa vid årsskiftet alltså bara stod för 19 procent av det totala fondsparandet.
Fördelaktigt köpa stor bil
Jämför med bilförsäljningen. Antag att det i januari hade sålts rekordmånga små bilar, samtidigt som 81 procent av alla bilar är medelstora eller stora. Skulle då bilbranschen skicka ut ett pressmeddelande där de tillsammans med statistiken skriver ”Även om små bilar drar mindre bensin, tyder nu mycket på att människor har större nytta av stora bilar och det kan nu vara en fördelaktig tidpunkt att köpa en stor bil.” Nej, jag tror inte det.
Och det är fullt rimligt att många människor vill ändra fördelningen i sitt fondsparande efter de senaste två årens oroliga börsutveckling. Vi har blivit påminda om att aktier kan falla kraftigt i värde och att aktieexperternas prognoser ofta visar sig totalt fel. Att ytterligare 0,5 procent av det totala fondsparandet hamnar i det tryggaste alternativet – korta räntefonder – är i det perspektivet fullt förståeligt.
Men det klart, fondbolagen tar ut lägst förvaltningsavgifter av korta räntefonder. Är det där skon klämmer, Pia Nilsson?
