Den amerikanska centralbanken (Fed) under ledning av Alan Greenspan sänkte den här veckan sin styrränta för fjärde gången i år. Räntan är nu 4,5 procent, vilket är högre än i Sverige och samma nivå som styrräntan var på innan den serie höjningar som Fed påbörjade i juni 1999.
Sänkningen mellan två ordinarie möten var inte alls oväntad, som man skulle kunna tro av börsernas reaktioner och de svenska tidningarnas kommentarer. Vid den förra sänkningen, den 20 mars, använde Fed formuleringen "the economic situation could be evolving rapidly, the Federal Reserve will need to monitor developments closely" vilket är nästan samma formulerin
g som användes efter det ordinarie mötet i december som förebådade årets första räntesänkning, den 4 januari, också den mellan två möten.
Redan den 26 mars
Räntemarknaderna i USA har också allt sedan den 20 mars förutspått en sänkning i april. Enligt en analys som MSDW publicerade redan den 26 mars var det (baserat på den aktuella räntekurvan) 90 procent sannolikhet att Fed skulle sänka räntan under veckan 16-20 april med 0,25 procentenheter, samt 45 procent sannolikhet för en sänkning med 0,50 procentenheter. Att de trodde att sänkningen skulle komma just den här veckan, beror helt enkelt på att den är mitt emellan de ordinarie Fed-mötena i mars och maj.
Det är för övrigt inte första gången som Fed ändrar räntorna i april, mellan ordinarie möten, vilket förstås beror på att Fed inte har något ordinarie möte i april. Det känner marknadens experter till, men (vad jag har sett) inte någon bland svenska journalister.
Känslor och spekulation
Fast aktiemarknadernas reaktioner på Feds beslut visar tydligt att aktiekurserna på kort sikt styrs mer av känslor och spekulation än av rationella värderingar och faktisk information.
De känslomässiga argumenten är till exempel ”hurra, lägre räntor betyder att aktier blir mer värda, för företagens vinster kan värderas högre och/eller det blir billigare att finansiera aktieköp med lån” eller ”hurra, Fed har sagt att de tror att botten i industrikonjunkturen är nådd, alltså kommer aktiekurserna att stiga” eller ”jag tror inte på föregående två argument, men många andra placerare kommer att reagera positivt, så det är lika bra att köpa först och tänka sedan”.
Halvvägs till botten
Själv tycker jag att det finns flera rationella argument mot att Nasdaqbörsen steg fem procent och Ericssonaktien tio procent som en omedelbar reaktion på sänkningen (de har stigit mer fram till i går kväll, men även andra positiva nyheter har påverkat).
För det första var sänkningen, som sagt, väntad. För det andra är det orimligt att påstå att det spelar någon väsentlig roll för aktievärderingen om denna räntesänkning skedde nu eller vid nästa ordinarie möte om en månad. Och konjukturutvecklingen påverkas inte heller särskilt mycket av en månad hit eller dit. Snarare är årets andra sänkning vid sidan av de ordinarie mötena en tydlig signal att konjunkturnedgången i USA fortsätter att vara betydligt brantare och mer oroande än Alan Greenspan och andra experter väntat sig.
Jag tror på de experter som räknar med att det de närmaste månaderna kommer minst två sänkningar till av de korta räntorna i USA. Tidigare recessioner har Fed sänkt ända ned till en realränta (den nominella korta räntan minus inflationen) i närheten av noll innan konjunkturen har vänt. Sett i det perspektivet är Fed fortfarande bara drygt halvvägs till botten, eftersom inflationen i USA är ungefär 3 procent.
.jpg)
