För aktiefonder
Investeringsstil aktier
|
||||||||||||||
Analys av en fondförvaltares ”stil” är mycket viktig, både vid jämförelser med andra förvaltare och vid konstruktionen av en välbalanserad fondportfölj. De två dimensioner hos en aktieportfölj som ofta har störst betydelse för skillnader i avkastning är bolagsstorlek och aktievärdering.
De flesta fonder investerar främst i stora börsbolag, men det finns även fondförvaltare som specialiserar sig på små och medelstora bolag. Intresset för bolag med hög förväntad framtida tillväxt varierar också, vissa fondförvaltare investerar helst i bolag med lysande framtidsutsikter även om deras aktiekurser är uppåt hundra gånger större än årets resultat, med andra förvaltare letar efter lågt värderade aktier bland bolag med vikande efterfrågan.
En fonds placering i vår ”Stylebox” beror därför på två beräkningar, dels börsföretagens genomsnittliga storlek, dels aktiernas genomsnittliga värdering. Vilken ”stil” som fungerar bäst ett enskilt år varierar. Men genom att välja förvaltare med olika stil ökar riskspridningen totalt sett.
1. AktievärderingBeräkningen av ”stil” börjar med en analys av enskilda aktier. Morningstar beräknar ett genomsnitt av tio fundamentala nyckeltal. Graden av ”värde” hos varje aktie mäts som ett genomsnitt relativt övriga aktier hos fem av aktiens nyckeltal:
- 50% framtida p/e-tal
- 12,5% historisk kurs/eget kapital
- 12,5% historisk p/s-tal
- 12,5% historisk kurs/kassaflöde
- 12,5% direktavkastning
Graden av ”tillväxt” hos varje aktie mäts som ett genomsnitt av fem andra nyckeltal:
- 50% framtida långsiktig vinsttillväxt
- 12,5% historisk vinsttillväxt
- 12,5% historisk omsättningsökning
- 12,5% historisk ökning kassaflöde
- 12,5% historisk ökning eget kapital
Modellen mäter graden av ”värde” och ”tillväxt” separat. Resultaten subtraheras och ger ett stilvärde för aktiens som kan rangordnas tillsammans med övriga aktier. Analysen görs inom ett antal regioner, varav Europa är en.
2. Placering av aktier och fond
Nästa steg är att beräkna börsvärdet för samtliga aktier, genom att multiplicera antal aktier med senaste aktiekurs. Börsvärdet för aktiernas rangordnas också och ger ett storleksvärde för varje aktie. Som ”stora” börsbolag räknas de med störst börsvärde som tillsammans utgör 70 procent av totalt börsvärde i regionen, följande 20 procent räknas som ”medelstora” börsbolag, och återstående 10 procent räknas som ”små” börsbolag. Men hjälp av en akties stilvärde och storleksvärde går det så att placera in aktien i ett tvådimensionellt diagram. Som exempel har vi placerat in de två välkända biltillverkarna Fiat och Porsche, aktier som har mycket olika stil även om börsbolagen är av ungefär samma storlek. Övriga prickar i diagrammet visar fondens samtliga innehav och fondens placering i Morningstar Style Box avgörs av var tyngdpunkten hos innehaven ligger. Mer information om vår Style Box för aktier finns på engelska i
Morningstar Style Box Fact Sheet (50 kb).
För räntefonder
Investeringsstil räntebärande
|
||||||||||||||
Även för räntefonder använder Morningstar samma diagram, för att summera de två viktigaste riskfaktorerna, som är ränterisk och kreditrisk.
Ränterisken är normalt högre ju längre löptiden är hos ett räntepapper. En given förändring av marknadsräntan får större effekt på priset hos ett räntepapper med längre löptid, eftersom skillnaden i total avkastning blir större. En tumregel är att om marknadsräntan stiger en procentenhet, så faller priset på en obligation med en procent per år i löptid. En 5-årig obligation faller alltså med fem procent i värde om 5-årsräntan stiger från 4 till 5 procent, och så vidare. Den tekniska term som används är ”duration” som är löptiden justerat för kupongbetalningar.
Gränserna för räntefonders placering i Morningstar Stylebox är följande:
- duration < 3.5 år ger låg räntekänslighet
- duration > 6 år ger hög räntekänslighet
- duration > 3.5 och < 6 år ger medelstor känslighet
Kreditrisken är risken att låntagaren inte betalar tillbaka lånen, på grund av konkurs eller liknande. Statsobligationer brukar anses sakna kreditrisk, medan bostadsobligationer har låg kreditrisk. Företagsobligationer kan innebära hög kreditrisk, om företaget har problem. Högre kreditrisk brukar dessutom betyda att svängningarna i pris (marknadsränta) blir större, vid en given löptid.
Första steget i beräkningen av kreditrisk är att beräkna det genomsnittliga kreditbetyg som fondens räntepapper har fått av olika ratinginstitut (t ex Moody’s och Standard & Poor). Varje kreditbetyg ges ett värde av Morningstar och ett genomsnittligt kreditvärde beräknas, som talar om hur stor kreditrisk fonden tar totalt sett. Svenska räntefonder investerar normalt främst i statspapper och får därför ett högt kreditvärde.
