Europafonderna har under oktober i snitt minskat 7 procent i värde, räknat i svenska kronor, och nedgången har suddat ut hela värdeökningen tidigare i år. Men för oss svenskar ser nedgången sedan toppen i slutet på augusti bara ut som en liten korrigering, lite mindre än uppgången under mars och april.
Motsatsen är det amerikanska perspektivet. Räknat i USA-dollar började årets nedgång redan i slutet på januari, med ett plötsligt ras på nästan 10 procent. Skillnaden beror på att dollarn har stärkts mot de flesta valutor och sedan årsskiftet stigit från 8,23 till 9,13 kronor. Den uppgången på 11 procent betyder att med USA-glasögon så återhämtade sig börserna i Europa aldrig, utan räknat i dollar backade de till nya bottennoteringar under sommaren. Totalt sedan toppen i januari är värdeminskningen fram till sista oktober för MSCI Europaindex 16 procent. Oktober blev därför med detta perspektiv bara en bekräftelse på att 2018 är ett år då europeiska aktier ger förlust.
Psykologisk skillnad
Psykologiskt blir skillnaden dessutom större av att vi svenskar fram till slutet på augusti upplevt ganska hög årsavkastning från Europafonderna, mellan 5 och 10 procent upp räknat sedan årsskiftet. De senaste två månadernas nedgång ser därmed mer ut som ett tillfälligt hack i en uppåtgående trend. Med amerikanska glasögon, alltså Europafondernas utveckling räknat i dollar, syns istället ett tydligt trendbrott redan i januari och nu i oktober en nedgång tillbaka under den nivå som gällt sedan april 2017.
Valet av valuta ger alltså en avgörande skillnad i upplevelsen av börsnedgången under oktober. Men vilken valuta är mest rättvis: kronor, euro eller dollar?
Euro är rimligen mest rättvist för att bedöma Europafonderna, eftersom det är EU:s egen valuta. Euron har hittills under 2018 stärkts från 9,85 till 10,39 kronor. Det är bara en uppgång med 5 procent, men räcker för att fondsparare som investerat euro ska uppleva en klart sämre utveckling än den svenska. Räknat i euro passerade Europafonderna toppen redan i maj och har sedan dess backat 11 procent.
4 av 5 dåliga år
Men psykologins effekt på den globala aktiemarknaden styrs av majoritetens upplevelser. Och en majoritet av världens aktier ägs av investerare med USA-dollar som bokföringsvaluta, vilket gör att de är på väg att uppleva fyra av de fem senaste kalenderåren som dåliga år att äga Europafonder. 2017 gav revansch, men det räcker inte – från januari 2014 till idag är avkastningen från indexfonder som investerar i Europa väldigt nära noll räknat i dollar och de aktiva förvaltarna har i snitt lyckats sämre.
Även i det längre perspektivet är upplevelsen för oss svenskar annorlunda. Kronan försvagades snabbt hösten 2014 och totalt sett de senaste fem åren har dollarkursen stigit 40 procent. Effekten är att alla typer av utländska aktier ser ut att ha haft bättre värdeutveckling för oss svenskar. Psykologiskt gör det nog att många svenska fondsparare är mer optimistiska om att tjäna pengar på aktiefonder.
Omvänt så har investerare som räknar i USA-dollar upplevt en mycket mer osäker värld, med fler och större börsnedgångar de senaste fem åren. Deras världsbild är därmed att risken är större att förlora pengar och de reagerar rimligen snabbare på dåliga nyheter. Och med tanke på att en majoritet av världens aktier ägs av investerare med dollar som bokföringsvaluta är det troligt att deras reaktioner på framtida nyheter blir mer avgörande även för Europafondernas utveckling.
Brexit sänker rejält
Till exempel är nog hotet om en Brexit i mars nästa år utan avtal med EU mer avgörande för börsutvecklingen i Europa än om svenska investerare fick bestämma. Redan nu verkar det rimligt att svårigheterna att komma överens om ett Brexit-avtal har sänkt många aktiekurser rejält. För svenskar som håller fast vid en optimistisk syn är Brexit därför något som förbättrar oddsen att tjäna pengar. Fast facit lära dröja, det krävs ofta uthållighet av de som väntar på att majoriteten ska erkänna att de hade fel.
Xdollarperspektiv Xeuropafonder Xvaluta
.jpg)
