Aktiefonder som investerar i Europa och Asien har fallit brant i värde de senaste tre veckorna. USA-fonderna har också backat, men inte lika brant. Undantag är främst Latinamerikafonder och Turkietfonder, som tidigare var förlorare. Globalfonderna har i snitt backat 6 procent den senaste månaden.
Lågkonjunktur
En viktig förklaring är stigande lånekostnader. 10-årsräntan i USA har det senaste året stigit, från 2,4 till över 3 procent. Under oktober har ränteuppgången varit extra brant. Budskapet från statsobligationerna i USA är att inflationen är på väg upp och att nästa lågkonjunktur är på väg.
Här i Europa ger de långa marknadsräntorna tvärtom intrycket att inflationen kommer att vara extremt låg de närmaste tio åren. Den svenska 10-årsräntan föll under 1 procent för snart fyra år sedan och har det senaste året pendlat kring 0,6 procent. Den tyska 10-årsräntan är som vanligt lite lägre. Förklaringen är främst att centralbankerna har försökt stimulera mer riskfyllda investeringar genom att manipulera långräntorna via gigantiska köp som skapat brist på statsobligationer. Det gör att långräntorna är konstgjort låga och inte speglar de verkliga förväntningarna om framtida korträntor eller framtida inflation.
Vägvisare
USA-räntorna är en bättre vägvisare om var ekonomin globalt är på väg, dels för att USA-dollar är den dominerande valutan o världsekonomin, dels för att efterfrågan där inte längre är manipulerad av centralbanken (Fed slutade köpa i oktober 2014). Budskapet från dollarmarknaden är dels att tillväxtmarknaderna ses som mycket mer riskfyllda än tidigare, dels att höjningarna av de korta räntorna i USA troligen kommer att fortsätta. Därför har det blivit mer lockande att äga dollar jämfört med andra valutor.
Effekten på aktiemarknaden av högre amerikanska långräntor är dels direkt, genom att investerare lockas att sänka sitt risktagande genom att sälja aktier och flytta pengarna till obligationer. Dyra aktier kan fortfarande ses som lockande när alternativet är att bara få 2 procent avkastning, men den senaste månaden har den riskfria 10-årsräntan klättrat till 3,2 procent per år och företagsobligationer i USA ger betydligt mer.
Dels påverkas aktiekurserna indirekt, genom att högre räntor används för att räkna ut värdet hos framtida tillväxt och vinstprognoser. Ännu större indirekt effekt har troligen att högre räntor i USA lockat dit pengar från andra länder, vilket fått dollarkursen att stiga det senaste året, vilket ytterligare ökar pengaflödet. Tecken på ökad inflation syns nu både i Sverige och resten av Europa, vilket förvarnar om att högre räntor är på väg även här i Europa.
Besvikelse
Hur stor effekt som olika typer av ändrade framtidsprognoser har är som vanligt svårt att veta, eftersom investerarna har anledning att dölja hur de resonerar. Men förväntningar om stigande räntor är rimligen en viktig förklaring till börsnedgången. En annan trolig förklaring är besvikelse över börsföretagens rapporter för tredje kvartalet (se ”Oktober avgör om USA-trenden håller”, länk ovan till höger).
Xglobalfonder Xkonjunkturen Xvaluta
