Oljepriset har i år stigit 28 procent. Ett fat Brent noterades vid årets början till 64 dollar och kostar när detta skrivs 82 dollar. Historiskt har så stor prisuppgång räckt för att lyfta Rysslandsfonderna ännu mer. Men sedan årsskiftet har de i snitt bara stigit 6 procent, alltså ungefär lika mycket som dollarn har stigit mot kronan.
Energifonderna har hängt med bättre i uppgången. I genomsnitt har andelskurserna för fonder i kategori ”Branschfond, energi” stigit 18 procent från årsskiftet fram till 26 september.
Rysslandsfonderna har i snitt drygt en tredjedel placerat i energibranschen, andelen varierar mellan 5 och 65 procent. Men framför allt påverkar oljepriserna landets ekonomi väldigt starkt, eftersom beskattningen av rysk oljeexport är konstruerad så att nästan allt av prisökningar går direkt till statskassan och förbättrar regeringens möjligheter att stimulera ekonomin. Därmed är det uppenbart rimligt att stigande oljepriser kraftigt borde gynna Rysslandsfonderna, allt annat lika.
Negativa nyheter
Orsaken till att stigande oljepriser i år haft så liten positiv effekt, trots att detta uppenbart bidrar till stigande intäkter för företagen på Moskvabörsen, är troligen främst att många andra nyheter varit negativa och har skrämt bort utländska investerare. Dels verkar misstron ha ökat generellt mot tillväxtmarknader, bland annat för att stigande dollarkurs har sänkt värdet på tillgångar i andra valutor. Breda tillväxtmarknadsfonder har utvecklats ännu sämre i år, i snitt minus 3 procent.
Dels verkar nya sanktioner i USA mot ryska medborgare ha förstärkt intrycket att riskerna är för stora. Mardrömmen för utländska förvaltare är att de ekonomiska förbindelserna plötsligt spärras och att ryska aktier under en tid blir omöjliga att sälja. Likviditeten är väldigt viktig för många, bland annat därför att de flesta fonder ska prissättas varje dag och för att många av förvaltarnas kunder brukar vilja sälja sina innehav vid ett börsras.
Majoriteten har 0%
Åsikterna varierar dock kraftigt. Globala tillväxtmarknadsfonder har i snitt 4 procent av kapitalet investerat i ryska börsbolag. Men bland de 693 aktiefonder som Morningstar har placerat i denna kategori varierar andelen Ryssland mellan 0 och 31 procent. Ännu tydligare är spridningen i åsikter bland förvaltare av normala globalfonder. Majoriteten globalfonder har inga ryska aktier alls, medan några har över 5 procent. Dessa breda förvaltare kan ha väldigt stark effekt på Moskvabörsen, eftersom globalfonder ofta har enormt stort förvaltat kapital och ibland agerar drastiskt med små innehav.
En ökning eller minskning av andelen globalförvaltare som väljer att ha med Ryssland i sina portföljer kan därför ge starka flöden som andra typer av investerare har svårt att väga upp. Detta ökar även riskerna och svårigheterna att spå den framtida utvecklingen för smala kategorier som Rysslandsfonder, eftersom psykologin och flockbeteendet hos investerare runt om i världen är svåra att förutse.
Bland PPM-fonderna är det bara guldfonder, Brasilienfonder och Turkietfonder som har högre risk mätt som standardavvikelse de senaste 5 åren. Detta visar den ovanligt stora osäkerhet som finns om det framtida värdet hos dessa typer av aktier.
