USA-fonder var från 2011 fram till och med 2016 vinnare, men det senaste året verkar trenden ha vänt. Istället är det fonder som investerar på tillväxtmarknader som fortsatt förra årets branta uppvärdering och var vinnare även under första kvartalet. I snitt klättrade de 3,5 procent årets första tre månader enligt Morningstars fondindex, medan USA-fonderna steg 1,6 procent i snitt och Sverigefonderna backade svagt.
Fast utvärderingen beror mycket på exakt när mätperioden börjar och slutat, för de kortsiktiga svängningarna har varit stora. Detta är en nyhet på börserna i New York, där första kvartalet gav återkommande dramatik. Efter en jämn och stadig uppgång under hela 2017 då S&P 500-index aldrig rörde sig mer än 2 procent på en dag, bjöd årets första tre månader på sju dagar med så stora indexförändringar. Brant upp under större delen av januari, tvärt ned 10 procent fram till 8 februari, därefter en hackig återhämtning under fyra veckor som sedan ännu snabbare suddades ut.
Räknat i svenska kronor är humörsvängningen inte alls lika tydligt, eftersom dollarn rörde sig kraftigt mot svenska kronan förra året. Dollarn föll nästan en hel krona förra sommaren, vilket gjorde USA-fonderna till förlorare ur svenskt perspektiv. Men sedan en botten på 7,90 kronor i början på februari har dollarn återhämtat sig till kring 8,40 den senaste veckan, vilket motverkat den svaga värdeutvecklingen ur svenskt perspektiv.
Överhettning och handelskrig
Det finns flera förklaringar till att USA-aktier i år haft svag värdeutveckling. En är återkommande tecken i den ekonomiska statistiken på att den amerikanska ekonomin börjar bli överhettad. Detta bekräftades i fredags, med 103.000 nya jobb under mars och att arbetslösheten kvar på 4,1 procent. Sysselsättningsökningen var visserligen mindre än väntat enligt experternas prognoser, men det berodde till stor del på att dåligt väder minskat aktiviteten i byggbranschen, vilket är en tillfällig avvikelse. Mer avgörande för att stärka förväntningarna om stigande räntor framöver är att löneökningarna fortsatte och steg till 2,7 procent jämfört med för ett år sedan. Effekten framöver blir stigande inflation.
En annan förklaring är upptrappningar i handelskriget mellan USA och Kina. President Donald Trump försöker infria sina vallöften om fler industrijobb i USA genom att höja tullar, men effekten ser ut att bli ökade kostnader för amerikanska konsumenter och minskad export. Vissa grupper bland Trumps väljare gynnas, men för aktiemarknaden ser nackdelarna ut att överväga. Därmed bekräftas en gammal sanning: näringslivet tjänar på frihandel, även om stora grupper anställda drabbas av globaliseringen. Men mer specifikt så har många av de största USA-företagen satsat massivt på globaliseringen och skulle behöva bygga nya fabriker och flytta sin tillverkning om handelskriget fortsätter trappas upp, vilket vore dyrt. Kortsiktigt kan ett handelskrig därför slå hårt mot storföretagens vinster, även om det i ett längre perspektiv har liten betydelse för ett så stort land som USA.
Högre räntor
Framtiden är som vanligt svår att spå, men det som verkar klart är att en överhettad arbetsmarknad gör att inflationen i USA är på väg upp och att marknadsräntorna därför kommer att stiga. Högre räntor gör obligationer till mer attraktiva investeringar, vilket är negativt för aktiemarknaden. Mer exakt när och hur mycket investerarna kommer att reagera är som vanligt svårt att spå. Men för långsiktiga fondsparare räcker det att veta att avkastningen från USA-aktier framöver inte alls kommer att bli lika hög som den varit de senaste nio åren.
