USA-fonderna har stigit brant den senaste månaden, efter en svag inledning på 2018. En tydlig förklaring till försvagningen i slutet av januari ur svenskt perspektiv var att USA-dollarn fortsatte förra året nedgång. Men därefter har svenska kronan försvagats brant, TCW-index har sedan sista januari stigit från 131 till 136. Och börserna i New York har samtidigt återhämtat sig.
Räknat i dollar, vilket är mer rimligt för att förstå marknadens psykologi, nådde aktiekurserna en topp 29 januari och då skedde ett tydligt trendbrott. Efter ett halvår med ovanligt jämn och stadig kursuppgång föll börserna i New York 10 procent på bara tio dagar. Förklaringen är rimligen främst vinsthemtagning, men flera kommentatorer nämner även ökad oro för att stigande inflation i USA kommer att leda till högre räntor. Arbetslösheten är låg, inflationen är på väg upp och centralbanken Fed har utlovat höjda räntor. Osäkerheten gäller främst hur snabbt de långa räntorna kommer att stiga det närmaste året och hur stor effekt högre avkastning från räntepapper kommer att få på aktiemarknaden.
Handelskrig
Politiskt har osäkerheten ökat. President Donald Trump har lovat höjda tullar på importerat stål och aluminium, vilket troligen leder till motåtgärder från EU och andra handelspartners. Medlemmar i administrationen som stått för frihandel, den högste ekonomiske rådgivaren Gary Cohn och utrikesministern Rex Tillerson, har nyligen sagt upp sig eller fått sparken. I förlängningen kan resultatet bli det handelskrig med främst Kina som Trump utlovade redan i valkampanjen hösten 2016.
Men tanke på alla orosmoln vid horisonten är det förvånande att aktiekurserna i New York är kvar på rekordhög nivå. USA-fonderna har de senaste fem åren stigit långt över 100 procent och klart mer än de flesta andra typer av aktiefonder. 2017 var det första året på åtta år som USA-index inte steg mer än världsindex.
Förklaringen har rimligen i grunden varit de extremt låga marknadsräntorna runt om i världen, som har tvingats fram av centralbanker som velat få fart på sina länders ekonomi efter finanskrisen. Aktiemarknaden har i flera år varit det enda alternativet som både förväntas ge högre avkastning än räntemarknaden och ger tillräckligt bra likviditet.
Kronan återhämtar sig
Men framöver kommer stödet från rekordlåga räntor försvinna. Omställning går troligen fortare i USA, där ekonomin länge har varit nära fullt kapacitetsutnyttjande, vilket i så fall gör amerikanska placerare under 2019 kommer att lockas av obligationsräntor som är 2-3 gånger högre än storbolagens direktavkastning. Effekt på aktiemarknaden av högre räntor är inte självklar, eftersom bättre tider ger både högre räntor och högre företagsvinster. Men med tanke på att de flesta börsföretag i USA redan rapporterar väldigt höga vinstmarginaler verkar det troligt att högkonjunkturen redan fullt ut är intecknad, medan det massiva säljtryck som uppstår om många placerare samtidigt väljer att höja andelen obligationer kan bli en överraskning.
För svenska fondsparare tillkommer frågan när trenden vänder för svenska kronan. De senaste åren har Riksbanken agerat för att försvaga kronan, eftersom de ökat inflationen. Dessutom har oro kring den svenska bostadsmarknaden troligen skrämt bort en del utländska placerare det senaste halvåret. Men för placerare som tror att svensk ekonomi kommer att fortsätta visa styrka är slutsatsen rimligen att kronan kommer att återhämta sig, de senaste veckornas försvagning är tillfällig. En starkare krona sänker allt annat lika värdet på tillgångar utomlands, däribland USA-fonder. Det är min framtidstro.
