Vi håller på med uppdateringar av Portföljhanteraren. Den blir tillgänglig igen så snart som möjligt. Tack för ditt tålamod.

Låga löner bromsar Japans tillväxt

Yngre japaner erbjuds för få jobb med höga löner, vilket bidrar till färre äktenskap och minskat barnafödande. Företagsvänlig politik har lyft Tokyobörsen under hösten, men på lång sikt ser ekonomin ut att krympa.

Jonas Lindmark 2018-02-22 | 12:09
Facebook Twitter LinkedIn

Japanfonderna var vinnare under hösten, delvis tack vare regeringen Abes valseger i oktober. Men den senaste månaden har Tokyobörsen fallit tillbaka, i linje med övriga stora aktiemarknader.


Rimlig värdering


Regeringspartiet LDP driver en företagsvänlig politik, vilket dock inte betyder att företag med verksamhet i Japan är köpvärda. Det avgörs av svaren på två frågor: Är värderingen hög eller låg? Hur ser den långsiktiga framtiden för Japan ut, kommer ekonomin att fortsätta stagnera därför att befolkning krymper och åldras, eller kan den yngre generationen kompensera genom ökad produktivitet?


Värderingen av de största företagen som är noterade på Tokyobörsen är just nu rimlig. Morningstars aktieanalytiker beräknar fundamentalt motiverat marknadsvärde (”fair value”) för 66 japanska börsföretag och i genomsnitt är deras aktiekurser per 21 februari 96 procent av fair value. Ännu bättre är läget för 7 av de 16 allra största (Mitsubishi, Softbank, NTT, KDDI, Fanuc, Nidec och Nissan), som är klart undervärderade. De 16 största japanska börsföretagen har alla Morningstar Rating 3 eller 4 stjärnor, vilket betyder att deras aktiekurser är nära eller under fair value.


Få jobb med höga löner


Men Japans framtid hänger på om den ekonomiska stagnationen kan brytas genom att ökad privat konsumtion stimulerar ökad produktivitet som ger resurser att försörja den åldrade befolkningen. Premiärminister Shinzo Abe och hans regering har i flera år försökt att på olika sätt få fart på löneökningarna, för att ge de yngre generationerna framtidstro att öka sin konsumtion, men politiken är i grunden företagsvänlig och löser inte den yngre medelklassens problem.


Andelen av japanerna som är över 65 år är redan 28 procent, dubbelt så många som andelen mellan 15 och 29 år. Men de demografiska trenderna visar att andelen över 65 år kommer att fortsätta öka och nå 40 procent om ungefär femtio år. Främst beror detta på lågt barnafödande, starkt motstånd mot invandring och därmed tillsammans oundvikligen en krympande befolkning. 2016 föll antalet födslar i Japan för första gången på över hundra år under en miljon och fertiliteten har länge legat kring 1,4 barn per kvinna (2,1 behövs för oförändrad befolkning).


För få bildar familj


The Economist pekar i en analys (15 februari) på några avgörande orsaker till det låga barnafödandet. Mest avgörande är höga bostadspriser, särskilt i storstäderna, som gör att en stor del av den yngre generationen bor kvar hemma hos sina föräldrar. Den yngre har även ofta mycket lägre inkomster än sina föräldrar, eftersom andelen faller som har traditionell livslång anställning med hög lön. Mer än var tredje av de som har arbete i Japan idag saknar fast anställning. Jämfört med förr har yngre män, som traditionellt har försörjt hela sin familj, svårt att hitta tillräckligt högavlönade jobb. Dyra bostäder och låga löner gör att färre gifter sig och 40 procent av japanerna är fortfarande oskuld när de är 34 år gamla. Andelen som aldrig varit gifta när de fyller 50 har ökat från 5 procent år 1970 till 19 procent 2015.


Regeringen Abe har försökt stimulera ökad tillgång på barnomsorg, som idag är väldigt dyr och ovanlig i Japan. Men förändringen går trögt och unga kvinnor väljer därför ofta hellre att avstå från barn och fortsätta arbeta, hellre än att bli hemmafruar. Svag framtidstro är svårfrånkomlig i ett land där befolkningen krymper. Och regeringen Abe verkar tyvärr oförmögen att genomföra de drastiska reformer som skulle behövas för att ge alla unga japaner goda förutsättningar att bilda familj.


Så länge befolkningen krymper är det också svårt för ekonomin att växa. Brant ökad produktivitet, till exempel genom ökad användning av robotar, skulle kunna vara lösningen. Men japanerna arbetar redan i snitt långa dagar och har kort semester, vilket krockar med behovet att öka barnafödandet, så ökad produktivitet behövs snarare för att ge utrymme åt fritid och familjeliv. Därmed verkar det klokt att räkna med fortsatt svag ekonomisk tillväxt i Japan, kanske till och med krympande BNP, vilket generellt försämrar framtidsutsikterna för Japanfonderna.

Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar