Oljepriserna har stigit brant det senaste halvåret. Under januari har Brent kostat i snitt 69 dollar, vilket är den högsta nivån sedan det branta prisraset hösten 2014. Uppgången hänger troligen ihop med ökad optimism om den internationella konjunkturen, efter rapporter om positiv ekonomisk tillväxt i alla världens 45 största ekonomier under 2017.
Rysslandsfonderna har dock inte mer än nätt och jämt återhämtat försvagningen under sommaren, och är tillbaka strax över nivån för ett år sedan. Att återhämtningen varit så svag beror delvis på att USA-dollarn har försvagats kraftigt det senaste året. En ny nedgång jämfört med kronan tog fart kring julhelgen och sedan dess har dollarn backat från 8:40 till 7:90 på bara fem veckor. Och jämfört med för ett år sedan har dollarn blivit 1 krona billigare. Starkare krona mot dollarn får omedelbar effekt eftersom handeln i ryska aktier till stor del sker i dollar.
Ökade risker
Under 2017 har dessutom motsättningarna mellan Ryssland och USA ökat. Anklagelser om rysk påverkan på det amerikanska presidentvalet, ryska militära och diplomatiska framgångar i Mellanöstern, plus att USA infört nya ekonomiska sanktion mot ryska intressen, ger tillsammans intrycket att risken ökat att fortsatta politiska konflikter ger negativa effekter på rysk ekonomi.
18 mars är första omgången i det ryska presidentvalet. Vladimir Putin blir med stor sannolikhet vald med bred marginal, men det finns ändå en risk för honom och övriga makthavare i Kreml att övriga presidentkandidater under valrörelsen underblåser missnöje med Rysslands ekonomiska och sociala problem, till exempel försämrad köpkraft bland normalinkomsttagare och utbredd korruption.
Ytterligare en risk är förstås att oljepriserna faller tillbaka igen, eftersom rysk ekonomi och särskilt statsfinanserna är beroende av exportintäkterna och beskattningen av dessa. För ett par år sedan krävdes ett oljepris över 80 dollar för att balansera den ryska statsbudgeten. Sedan dess har besparingar sänkt ribban och enligt budgeten för 2018 räcker det med att oljan säljs för i snitt 53 dollar för att statens utgifter och intäkter ska vara i balans. Men högre statliga intäkter krävs för att ha råd att återinföra sociala reformer och göra de långsiktiga investeringar som krävs för att modernisera Ryssland.
Lottsedel
Under 2017 verkar många svenska fondsparare ha slutat tro på Rysslandsfonder, för i relation till förvaltat kapital var utflödet extremt stort enligt månadsstatistiken från Fondbolagens Förening. 24 miljarder kronor som fanns investerat vid årets början, insättningar var 5 miljarder men uttagen var 12 miljarder brutto, vilket gav ett utflöde netto på 7 miljarder kronor.
Av de pengar som fanns insatt vid årets början togs alltså 29 procent ut. Förklaringen är rimligen främst att den långsiktiga värdeutvecklingen har varit så dålig. 2016 var Rysslandsfonderna vinnare med en uppgång på i snitt 67 procent, men sett över de senaste tio åren har de ändå backat i snitt 26 procent enligt Morningstars fondindex för kategorin.
De två viktigaste faktorerna som avgör Rysslandsfondernas framtida utveckling ser ut att fortsätta vara oljepriserna och den politiska relationen med USA. Båda två är svåra att spå, vilket betyder att en investering till stor del blir som en lottsedel.
Xrisk Xrysslandsfonder
