En tvärvändning har lyft USA-fonderna. De backade under sommaren och var nere på minus under större delen av augusti och september, främst på grund av fallande dollarkurs under sommaren. Men därefter har börserna i New York stigit brant.
Dollarkursen har dessutom återhämtat en del av den tidigare nedgången och under hösten stigit från en botten strax under 8 kronor till omkring 8,35. Det är fortfarande 8 procent lägre än vid årets början då en dollar kostade 9,10 kronor, vilket har bidragit till att USA-fonderna i snitt bara stigit 8 procent hittills under 2017 räknat i kronor trots att MSCI USA index räknat i dollar har stigit 18 procent.
Värdeökningen hos USA-fonderna de senaste tre månaderna är i snitt 11 procent, räknat fram till 22 november. Det är betydligt bättre än Europafonderna som klättrat 8 procent och Sverigefonderna som under samma tidsperiod stigit 5 procent.
IT brant upp
Främst är det aktier i stora IT-bolag som under hösten fortsatt stiga brant och är största sektor i de flesta USA-fonder. Andelen är normalt ungefär en fjärdedel och förklarar nästan hela värdeökningen räknat i svenska kronor, vilket blir tydligt vid en jämförelse med branschfonderna i kategorin ”Ny teknik” som i år i snitt har stigit hela 29 procent.
En bidragande faktor kan också vara att förhoppningarna har ökat att republikanerna i USA:s kongress lyckas få majoritet för den reform av företagsbeskattningen som president Trump lovade under valrörelsen. En sänkning av skattenivån från 33 till 20 procent är dock tänkt att balanseras av en kraftig minskning av avdrag och undantag, så nettoeffekten behöver inte bli så stor.
Brant stigande aktiekurser de senaste fem åren gör att den genomsnittliga värderingen av amerikanska aktier stigit kraftigt, räknat som p/e-tal och andra nyckeltal. Omsättning och vinster har inte hängt med uppåt, vilket betyder att betydligt mer positiva förväntningar om framtiden finns inbakade i dagens aktiekurser. En vanlig förklaring är att den långa perioden med historiskt sett extremt låga räntor har gjort att fler placerare tvingats flytta sina investeringar till aktiemarknaden för att ha en chans att klara sina avkastningsmål.
Inflation kan ge börsfall
Haken med en marknad där inflöde av pengar från andra marknader driver upp priserna är att detta stöd kommer att upphöra när de andra marknaderna blir mer attraktiva och flödet byter riktning. Dagens extremt låga räntor är inte något permanent, utan beror på politiska beslut att försöka stimulera investeringar och prisinflation, så när verkligheten ändras kan effekten bli mycket högre räntor. Experterna verkar överens om att detta ser ut att dröja, men prognoserna vilar på förutsättningen att förtroendet för penningvärdet finns kvar trots hög skuldsättning globalt.
Hittills har den amerikanska inflationen legat kvar nära centralbanken Feds mål på 2 procent, trots att arbetslösheten är nere kring 4 procent. Om inflationen i USA oväntat ökar kan reaktionen bli brant stigande räntor och fallande aktiekurser på börserna i New York.
