Japanfonderna är bland höstens vinnare, i snitt upp 13 procent på tre månader fram till 14 november. Bara Kinafonderna har klättrat brantare, 16 procent. Även globalfonder och övriga aktiefonder har generellt gjort fondspararna nöjda, värdeökningen de senaste tre månaderna är i snitt 8 procent, vilket främst beror på att svenska kronan har försvagats mot USA-dollarn.
Den extra kursuppgången på Tokyobörsen ser ut att delvis hänga ihop med parlamentsvalet 22 oktober, då premiärminister Shinzo Abe vann för femte gången i rad. Det är inte alls självklart att regeringspartiet LDP nu kommer att genomföra reformer som skulle vara positiva för börsföretagens vinster, men en valförlust hade å andra sidan varit negativ eftersom oppositionen är splittrad och saknar en gemensam ekonomisk politik. Oförändrat läge är bättre än politiskt kaos.
Offensivt militärt
Politiskt flyttas fokus nu till att ändra konstitutionen, som sedan andra världskriget har förbjudit allt annat än självförsvar. Detta har blivit allt svårare att förena med FN-insatser, USA-önskemål att Japan ska hjälpa till att bromsa Kinas växande maktanspråk i regionen och andra behov att kunna agera offensivt militärt utomlands. Nordkoreas test av missiler som påstås kunna bära med sig kärnvapen har gjort dilemmat akut, men fortfarande är en stor del av Japans befolkning pacifister och det är därmed inte säkert att LDP lyckas få majoritet i den folkomröstning som krävs för att ändra konstitutionen.
Den ekonomiska politiken har hittills varit fokuserad på att få fart på den inhemska konsumtionen och inflationen. Underskott i statsbudgeten och extremt låga räntor har pressat ned växelkursen och en svag yen gör import dyrare vilket höjer inflationen. Men detta är kortsiktiga åtgärder, på sikt krävs reformer som höjer produktiviteten hos en krympande arbetskraft.
Tillväxten i Japans ekonomi är låg mätt som ändring av BNP, men produktiviteten har ökat mer än i till exempel USA. Att produktionen realt sett nästan inte ökat alls beror på att lågt barnafödande och låg invandring gör att antalet japaner i arbetsför ålder minskar. Men å andra sidan är arbetslösheten väldigt låg och de som arbetar har ökat sin produktion. Detta måste fortsätta, till stor del via datorisering och robotar, om den åldrande befolkningen ska kunna försörjas.
Framtiden
Hittills har förtroendet för Japan varit starkt, särskilt inom landet. Därmed har statsskulden som andel av BNP kunnat växa till över 250 procent samtidigt som räntorna legat kvar nära noll. Framtidens pensionärer litar tydligen på att framtidens japaner kommer att betala tillräckligt med skatt för att försörja dem. Ekonomiska reformer för att öka BNP och göra statsskulden mer hanterbar borde därför vara premiärminister Abes främsta prioritet. Men trots att en lång lista med förslag finns sedan länge, så fortsätter förändringarna att vara små.
Japanfonderna kan förstås ändå fortsätta stiga på kort sikt. Detta avgörs främst av den globala aktiemarknadens utveckling och kortsiktiga nyheter. Men på lång sikt har Japan ekonomiska problem som ser ut att förbli olösta och en krympande befolkning i framtiden får svårt att leverera stigande vinster i börsföretagen.
