Bland vinnarna de senaste fem åren finns bioteknikfonderna, med en värdeökning på i snitt 167 procent. Detta gör att många positiva förväntningar om framtiden redan finns inbakat i dagens aktiekurser och det krävs stark vinstutveckling för att förväntningarna ska överträffas. Därmed är risknivån hög och det syns redan i form av stora svängningarna i fondernas andelskurser (mer om detta i ”Bioteknik ger extrem risk”, länk ovan till höger).
Men trots den ovanligt stora kursuppgången de senaste fem åren och de stora svängningarna i värdeutvecklingen med ett brant ras i början av 2016 så har avkastningen totalt sett varit ovanligt likartad. Värdeökningen hos de sju bioteknikfonder som säljs till småsparare i Sverige är mellan 19 och 24 procent per år de senaste fem åren. Bland till exempel Sverigefonder är skillnaden mycket större, 5-årsavkastningen varierar mellan 11 och 27 procent per år.
Samma innehav
Förklaringen är att dessa branschfonder till stor del är indexfonder, med små avvikelser från jämförelseindex. Det tio största innehaven i bioteknikfonderna är nästan exakt samma, det skiljer bara något enstaka innehav. Bland de sju bioteknikfonder som säljs till svenska småsparare är 8 av de 10 största innehaven samma i alla fonder, det är bara ordningen som varierar lite. En granskning med vårt verktyg X-Ray (finns i vår fondsökning, markera först fonderna i rutan till vänster om fondnamnet) visar också att USA-bolag dominerar helt.
Dessutom är dessa branschfonder ovanligt koncentrerade, med i snitt drygt 50 procent av fondförmögenheten investerad i de tio största innehaven. Orsaken är att det bara finns ett fåtal stora börsnoterade företag i branschen, så förvaltarna har inte så mycket att välja på. Per 1 november finns bara 17 börsbolag i branschen med ett marknadsvärde över 100 miljarder kronor. Och en normal aktiefond inom EU måste investera i minst 16 olika börsbolag samt får bara ha fyra innehav som står för mer än 5 procent av fondförmögenheten.
Höga avgifter
När en stor del av innehaven är samma som jämförelseindex blir det dock extra svårt att motivera de höga avgifterna. I snitt är bioteknikfondernas årliga avgift 1,89 procent och både Movestic, Pictet och UBS ligger över 2 procent.
Dels finns andra alternativ som är billigare, som inte marknadsförs till småsparare i Sverige. Börshandlade indexfonder (ETF) som investerar i branschen finns med förvaltningskostnader under 0,5 procent per år. För att investera i dessa krävs dock en depå för utländska aktier och minimicourtage gör att små affärer blir dyra räknat i procent.
Dels blir kostnaden för den aktiva andelen i fondernas portfölj hög. Om ”active share” bara är 30 procent och fonden kostar 1,5 procentenheter mer än motsvarande ETF, så betalar kunden 5 procent per år för den del av fondportföljen som är aktivt förvaltad. Det blir i längden väldigt svårt för förvaltaren att tjäna in en så stor skillnad. Branschens tre största ETF (Ishares Nasdaq Biotechnology, SPDR S&P Biotech och First Trust NYSE Arca Biotech) har därför inte oväntat alla tre lyckats nå högre snittavkastning de senaste fem åren än den bästa vanliga fonden (UBS Biotech).
Välj indexfond
Slutsatsen blir tydlig. Fonder är konstruerade för att ge riskspridning och när inriktningen är väldigt smal som bioteknik måste därför variationen i innehav mellan olika fonder bli liten. Samtidigt är poängen med aktiv förvaltning tvärtom att ge en duktig förvaltare stor valfrihet, eftersom det ökar chansen att fonden lyckas bra. Fondsparare som bestämmer att pengarna ska placeras i en bransch med liten valfrihet har därför ovanligt hög sannolikhet att tjäna på att välja en billig indexfond.
