Om du på TV-nyheterna eller i en dagstidning ser hur USA-index som Nasdaq och S&P500 utvecklas, så kan det verka konstigt att börserna i New York fortsätter uppåt samtidigt som USA-fonderna har backat rejält under sommaren och står på minus sedan årsskiftet.
S&P 500 aktieindex fortsätter stiga och slog nytt rekord i går kväll. Men USA-fonderna har i snitt backat 6 procent de senaste tre månaderna. Hur hänger det ihop?
Dollarn ned
Förklaringen är att USA-dollarn har försvagats brant under de senast tre månaderna och både TV och tidningar brukar visa hur amerikanska börsindex utvecklas i dollar. Men fonderna redovisar sin avkastning omräknat till svenska kronor, så en svagare dollar betyder fallande fondkurser räknat i svenska kronor.
Från toppen kring 9,35 kronor i slutet av förra året skedde en rekyl ner till en dollarkurs kring 8,80 kronor där dollarn höll sig relativt stabilt under första halvåret. Men efter midsommar började ett brant ras, minus 10 procent på bara två månader ned till dagens nivå kring 8 kronor.
Aktiebörserna i New York har samtidigt fortsatt stadigt uppåt, plus 3 procent de senaste tre månaderna, vilket gör att ur amerikanskt perspektiv ser det ut som att nya kursrekord passeras nästan varje vecka. Men uppgången är inte alls tillräckligt för att ur svensk synvinkel kompensera den svagare valutan, så de svenska USA-fonderna rapporterar istället att toppen passerades redan i början av mars och att nedgången sedan dess i snitt är 8 procent.
Även pundet
Nästan lika stor är skillnaden i upplevelse för Londonbörsen. Pundet har backat 5 procent jämfört med kronan de senaste tre månaderna, samtidigt som aktiekurserna i London varit oförändrade. Ur en brittisk placerares perspektiv ser det därmed ut som att aktiemarknaden är kvar nära toppen, medan svenska investerare ser en brant nedgång.
Dessutom har börsutvecklingen i både New York och London varit ovanligt jämn det senaste året sett i respektive valuta, vilket utlöst en diskussion om likheter med tidigare tillfällen då ovanligt låg volatilitet har följts av börsras.
Detta gör tillsammans att även svenskar investerare lätt får en kluven bild av börsutvecklingen. Splittringen beror inte bara på att TV-nyheter och svenska dagstidningar rapporterar utländska index i dollar. Även svenskar som läser dominerande utländska media som Financial Times och Wall Street Journal ser beskrivningar som inte stämmer med upplevelserna här i Sverige. En indirekt effekt finns också, eftersom svenska journalister påverkas av det internationella nyhetsflödet och rapporter om nya börsrekord i New York.
