Spridningen i Asienfondernas avkastning har varit stor under sommaren. Vinnare är Kinafonderna som gått mot strömmen och de senaste tre månaderna fram till 5 september stigit i snitt 1 procent, medan globalfonderna samtidigt har backat 6 procent. Även de flesta breda Asienfonder har stått emot nedgången bra, tack vare hög andel kinesiska aktier.
Förlorare är mindre länder: Pakistanfonderna har rasat 24 procent på tre månader efter politiska oroligheter. Koreafonderna har i snitt fallit 13 procent, troligen till stor del på grund av ökat kärnvapenhot från Nordkorea. Indonesien- och Malaysiafonderna har backat 8 procent.
Starkare euro och krona
Japanfonderna tillhör också förlorarna, efter en värdeminskning på i snitt 8 procent de senaste tre månaderna. Hela den värdeminskningen beror dock på att den japanska yenen har följt USA-dollarn nedåt under sommaren och försvagats 8 procent jämfört med kronan. Även euron har stärkts nästan lika mycket som svenska kronan, så ur europeiskt perspektiv har ändrade valutakurser sänkt värdet på inte bara USA-fonderna utan även till exempel Japanfonderna.
Aktiekurserna påverkas dock även på annat sätt av ändrade valutakurser, eftersom de flesta börsföretag har tillgångar, tillverkning och försäljning i länder med olika valutor. Dessutom kan andra typer av problem påverka aktiekurserna, och under sommaren har rimligen särskilt två nyheter inverkat negativt.
Främst är nog ökad oro att det militära hotet från Nordkorea ska bli akut. 29 augusti sköt Nordkorea upp en missil som passerade över Hokkaido och kraschade i Stilla Havet 120 mil längre österut. 3 september gjordes oväntat ett kärnvapentest som enligt japanska myndigheter gav en explosion som var tio gånger starkare än förra årets kärnvapenprov. Kina har störst möjlighet att sätta press på Nordkorea att sluta provocera, genom att hota att begränsa handeln mellan länderna, men å andra sidan vill Kina behålla Nordkorea som en buffert mot USA-trupperna i Sydkorea.
Svagt stöd för Abe
Japans premiärminister Shinzo Abe har länge arbetat för att ändra landets konstitution så att försvarsmakten även får ingripa militärt utomlands. Valsegrar de senaste åren gör att regeringspartiet LDP nu har en stor egen majoritet och bland annat kan ändra konstitutionen. Detta skulle glädja de mest konservativa delarna av väljarkåren, men har enligt opinionsundersökningar inte majoritetens stöd. Fast under sommaren har Shinzo Abe fått andra problem och är inte längre säker på att bli omvald som partiledare senare i höst. En rad skandaler som ger intrycket att Abe blivit arrogant och maktfullkomlig sänkte i juli väljarnas stöd till 26 procent, enligt en opinionsundersökning.
Ändå borde den ekonomiska utvecklingen gynna regeringspartiet, för BNP-tillväxten andra kvartalet var hela 4 procent omräknat i årstakt. Dessutom är det främst inhemsk efterfrågan som ökat och Japan är just nu bland de stora industriländer som uppvisar högst tillväxt. Men premiärminister Abes låga popularitet kan ge ytterligare fördröjning av de ekonomiska reformer som Japan behöver för att den ekonomiska tillväxten långsiktigt ska behålla farten. Väntan har redan varit lång och många investerare har rimligen slutat tro på Abes löften om en offensiv ekonomisk politik.
