Varför ska du betala extra för aktiv förvaltning av en Sverigefond? Varför är förvaltarens egna aktieval bättre än att investera i hela marknaden via en billig indexfond?
Alla som argumenterar för aktiv förvaltning brukar fokusera på den ansvarige förvaltarens möjlighet att med hjälp av kunskap och erfarenhet välja rätt aktier. Därför borde information om kunskap och resultat hos de människor som förvaltar vara central. Datum för senaste förvaltarbyte borde nämnas överst i presentationen av fonden, särskilt om fonden historiskt har lyckats väldigt bra.
Men även om fonden har lyckats dåligt, så betyder en ny förvaltare att den historiska utvecklingen inte längre än lika relevant. Detta gäller särskilt för Sverigefonder som har en extra koncentrerad portfölj och därmed är extra aktivt förvaltade.
Dolda byten hos två extra aktiva
Två av dessa extra aktiva Sverigefonder har nyligen bytt ansvarig förvaltare: Lancelot Avalon och Coeli Select Sverige. Båda är specialfonder med fondbestämmelser som medger att de kan ha under 15 innehav, färre en normal aktiefond som måste ha minst 16 innehav.
Det betyder att avkastningen blir starkt beroende av förvaltarens val av innehav. Efter att dessa fonder nyligen bytte ansvarig förvaltare borde alltså information om detta vara bland det första som möter kunderna, både på hemsidan och i rapporter. Men verkligheten ser annorlunda ut.
Coeli nämner inte alls namnet på förvaltaren i årsrapporterna för Select Sverige 2014 och 2015. I årsrapporten för 2016 finns ett fotografi på Christian Voboril, men inget mer om honom eller att han var ansvarig förvaltare i nästan fem år. I rapporten för första halvåret 2017 är fotografiet istället på Mattias Eriksson och sist i texten som beskriver fondens affärer står ”Fonden bytte ansvarig förvaltare den 1 maj 2017.” På hemsidan finns lite mer fakta om Mattias Eriksson, men där nämns inte att han är nyanställd och bara har skött fonden i fyra månader. Ingenstans hittar jag någon information om hur bytet påverkar förvaltningen av fonden, till exempel om kunderna kan förvänta sig att Mattias Eriksson kommer att ta andra typer av risker än Christian Voboril gjorde.
Lancelot Avalon ger ungefär lika lite information om att den person som varit ansvarig i drygt fyra år har slutat. I senaste årsberättelsen står Tomas Meerits som ansvarig på sidan 4, men Erik Bertilsson på sidan 17. Förvaltarbytet nämns inte. På sajten står att Erik Bertilsson har arbetat på Lancelot Asset Management sedan 2013, men jag hittar inget där om varför han tog över från Tomas Meerits. Där finns endast två inlägg på Twitter som nämner förvaltarbytet. Fondens senaste månadsbrev är undertecknat Erik Bertilsson, men att han 13 mars i år tog över ansvaret nämns inte där heller.
Vilseledande att dölja byten
Nästan lika illa är det hos de flesta fondbolag och det är svårt att undvika intrycket att branschen generellt gärna döljer förvaltarbyten. Men ju mer specialiserad fondens inriktning är och ju mer innehaven avviker från jämförelseindex, desto mer vilseledande marknadsföring är det att inte berätta för potentiella kunder om förvaltarbyten.
Sett ur Finansinspektionens synvinkel spelar detta kanske ingen roll, för det är fondbolaget och dess VD som enligt fondlagen har ansvaret för förvaltningen. Men även fast människan som i praktiken väljer fondens innehav är enkelt utbytbar rent juridiskt sett, så borde det vara uppenbart för alla att kunderna har starkt behov att känna till och utvärdera den individ som fondbolaget har anställt för att vara ansvarig förvaltare. Dags för skärpning alltså, kanske en ny rekommendation från Fondbolagens Förening?
Xfondrapport Xrådgivare Xsverigefonder
