Ett tydligt trendbrott i USA-fondernas uppgång syns i början på mars. Därefter har aktiefonder som investerar i andra världsdelar fortsatt uppåt, medan amerikanska aktier tagit paus. De senaste tre månaderna fram till 13 juni har Asienfonder i snitt stigit 7 procent och Europafonder har stigit 9 procent, medan USA-fonderna är oförändrade.
En tydlig förklaring är besvikelse över att den republikanska majoriteten efter valsegern i november inte har lyckats genomföra utlovade reformer. Trots majoritet i både kongressen och representanthuset samt den förändringsinriktade Donald Trump som president verkar republikanerna inte lyckas genomföra sina vallöften om företagsvänliga förändringar av skattesystemet och brant ökade satsningar på infrastruktur som investerare förväntat sig (se ”Trumps misslyckande sänker USA-fonderna”).
En annan kanske ännu mer avgörande förklaring till skillnader i börsutveckling är att ekonomisk statistik visar en tydlig inbromsning av den ekonomiska tillväxten i USA under första kvartalet 2017. Tillväxten fick lite mer fart under förra året och arbetslösheten fortsatte ned till samma låga nivå som när ekonomin var som hetast under bostadsbubblan för tio år sedan. Men effekten i år har inte blivit den ökning av konsumtion, investeringar och företagsvinster som optimisterna hoppats.
Fortsatt höjda räntor
Centralbanken Fed har som utlovat höjt sin styrränta till 1,25 procent idag, vilket är årets andra höjning. Syftet med höjda räntor har inte så mycket varit att bromsa tendenserna till stigande inflation, mer att få utrymme att åter kunna sänka räntorna nästa gång ekonomin behöver stimulans.
Handelsbankens ekonomer skriver i en makrorapport som publicerades idag att det är troligt att den låga arbetslösheten i USA gör att lönekostnaderna framöver tar fart uppåt, vilket sänker börsföretagens marginaler och vinster. I nästa steg stiger räntorna på företagsobligationer och bankerna blir mer försiktiga med sin utlåning. Orsakskedjan är trovärdig, den är en del av en normal konjunkturcykel och en naturlig del av marknadsekonomins psykologi. En skillnad mot tidigare är att Fed kommer att ha mycket mindre utrymme än normalt att stimulera med hjälp av sänkta räntor, vilket gör avmattningen mer ofrånkomlig.
För svenska fondsparare tillkommer risken att USA-dollarn försvagas i förhållande till den svenska kronan, vilket sänker värdet på USA-aktier ur vårt perspektiv. Efter brant stigande dollarkurs under 2014-2016 finns två faktorer som talar för en vändning. Dels minskad sannolikhet att republikanerna lyckas genomföra den genomgripande skattereform av utländska företagsvinster och importerade varor som utlovades i höstas (mer om dessa förväntningar i ”Trumps misslyckande sänker USA-fonderna”, länk ovan till höger), vilket försvagar en viktig orsak till den tidigare uppvärderingen. Dels fortsätter den svenska ekonomin att utvecklas starkt och Riksbanken har snart nått sitt inflationsmål, vilket rimligen leder till höjda svenska räntor och en starkare krona. Dollarn har redan backat 4 procent räknat sedan årsskiftet.
Räkna inte med plus framöver
Lägg ihop tydliga tecken på att USA-ekonomin är på väg mot sämre tider och en svagare dollar, så verkar det ofrånkomligt att fondsparare inte kan räkna med positiv avkastning framöver. Problemet gäller även globalfonder, IT-fonder och läkemedelsfonder som ofta placerar mer än hälften på börserna i New York.
