IT-fonder vinnare 9 år för sent

IT-fonder har de senaste fem åren fått tydlig revansch, men i ett längre perspektiv kom vändningen först 2009. Bevis saknas fortfarande för långsiktigt högre avkastning, tvärtom har de förhoppningar som byggde IT-bubblan visat sig orealistiska.

Jonas Lindmark 2017-05-31 | 9:42
Facebook Twitter LinkedIn

Med en avkastning på i snitt 165 procent är de svenska IT-fonderna vinnare de senaste fem år, mätt fram till sista april. Det motsvarar en snittavkastning på drygt 21 procent per år, med ränta på ränta. Även hittills under 2017 är kategorin bland vinnarna, så framgången kan bli femte året i rad.

 

Morningstars fondindex ger en rättvis jämförelse med andra kategorier, eftersom de räknas med alla fonder per samma datum och alla fonder som fanns en viss månad ingår (även de som idag är nedlagda). Fondindex visar att bara fem kategorier fonder har utvecklats bättre än kategorin ”Branschfond, ny teknik” de senaste fem åren: Storbritannien småbolag, branschfond bioteknik, Schweiz små medelstora, Europa ex Storbritannien små medelstora, branschfond läkemedel. 113 andra kategorier med aktiefonder har utvecklats sämre.

 

Även mätt under längre tidsperioder har IT-fonderna lyckats bra. De senaste 15 åren har deras fondindex stigit 7 procent per år, vilket är lika bra som tillväxtmarknadsfonder och betydligt bättre än vanliga globalfonder. Alltså är det frestande att dra slutsatsen att IT-fonderna har bevisat att de levt upp till förväntningarna om långsiktigt bra resultat.

 

3 argument mot

 

Men framgången under 15-årsperioden är inte alls så långsiktig som den kan verka. För det första så hade IT-fonderna vid mätperiodens start 30 april 2002 i snitt redan backat 70 procent, mätt sedan toppen på IT-bubblan drygt två år tidigare. Vid startpunkten var fondindex tillbaka på samma nivå som i november 1998, innan IT-bubblan började blåstas upp, så startpunkten döljer raset dessförinnan.

 

För de andra fortsatte IT-fonderna att utvecklas svagt i flera år till. Tillsammans med andra aktiefonder föll de tillbaka under finanskrisen och det var inte förrän i slutet av 2011 som fondindex för kategorin senaste gången passerade nivån i november 1998 och april 2002. Andelsägare som varit med sedan början av 2012, drygt fem år, har alltså fått all avkastningen de senaste 15 och 19 åren.

 

Detta syns även tydligt i en summering av till exempel de svenskregistrerade IT-fondernas resultat: avkastningen de senaste 5 åren är högre än avkastningen 15 år bakåt. Bland utländska IT-fonder finns DNB Teknologi som lyckades extremt bra från 2003 till 2007 och därmed drar upp snittet rejält, men mätt som median hade även de utländska fonderna inte återhämtat sig förrän 2012.

 

Det tredje argumentet som talar för att vara försiktig med att dra slutsatser om att IT-fonderna varit framgångsrika långsiktigt är att den högre avkastningen än andra aktiefonder de senaste fem åren till stor del beror på att de flesta IT-fonderna har mer än hälften placerat i USA. Och dels har börserna i New York sedan dess varit vinnare, dels har dollarn stigit 24 procent sedan våren 2012.

 

Revansch från 2009

 

Totalt sett sedan toppen på IT-bubblan våren 2000 så följde först nio år då IT-fonder var en besvikelse jämfört med globalfonder och sju år i rad då de var sämre än Sverigefonder. Revanschen jämfört med globalfonder började först 2009. Och jämfört med Sverigefonder är det först de senaste tre åren som IT-fonderna tydligt har presterat bättre, samma tidsperiod som USA-dollarn har återhämtat sig kraftigt.

 

Förhoppningarna som 1999 blåste upp IT-bubblan har visat sig orealistiska och de senaste fem årens uppvärdering ändrar inte på detta. Högra avkastning än de flesta andra typer av aktiefonder sedan 2012 beror främst på att USA-aktier generellt har stigit mer och att USA-dollarn återhämtat sig. Detta bevisar inte alls att det finns någon speciell fördel med aktier i branscher med hög tillväxt hos efterfrågan.


Xitfonder

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar