Japanfonderna har haft en svag utveckling under våren, de har bara segat sig upp 1 procent de senaste tre månaderna fram till 22 maj, medan Europafonder samtidigt i snitt klättrat 11 procent.
Å andra sidan har Japanfonder mätt sedan våren 2014 varit tydliga vinnare och de senaste tre åren i snitt klättrat 19 procent per år, medan Europafonderna bara stigit drygt hälften så mycket. Så i ett lite längre perspektiv ser Japanfondernas stillastående under våren ut som en tillfällig paus.
Brist på nya positiva nyheter är en logisk förklaring. Optimismen i Europa har ökat efter att Emmanuel Macron vann det franska presidentvalet, medan det i Japan saknas motsvarande positiva överraskning. Därmed är det fullt rimligt att aktieplacerare just nu inte trycker aktiekurserna på Tokyobörsen vidare brant uppåt.
Militär och polismakt…
Tyvärr kan Tokyobörsens paus visa sig bli mer långvarigt. Politiskt verkar fokus ha fastnat på att stärka regeringens maktposition, med målet att kunna glänsa inför omvärlden under OS-tävlingarna i Tokyo sommaren 2020. Regeringspartiet LDP under ledning av Shinzo Abe använder i första hand sin dominerande ställning i parlamentet Diet till att stärka de beväpnade myndigheternas maktposition, både inrikes och utrikes. Det främsta målet är att vinna en folkomröstning om en ny konstitution som ger Japan rätt att ha militära styrkor med offensiv slagkraft.
Ett annat liknande mål är att ytterligare stärka polisens makt att fånga potentiella brottslingar. Sedan länge har Japan bland världens lägsta brottslighet per invånare. Enligt senaste numret av The Economist är det numera ett problem för befolkningen att polisen förbättrar sin statistik genom att ägna tid åt oviktiga brott som att människor cyklar mot rött ljus, eller till och med påhittade brott som att en grupp som delar på kostnaden för att hyra en bil skulle ha skapat en illegal taxi.
Ändå har regeringen ökat polisens makt, officiellt för att minska risken för terrorattacker under OS, genomdrivit en ny så kallad antikonspirationslag som bestraffar planering av lagbrott. FN-sändebudet Joseph Cannataci har skrivit till premiärminister Abe och varnat för konsekvenserna för yttrandefriheten och privatliv. Men den nya lagen godkändes 23 maj i Diet, trots omfattande protester och trots att tre fjärdedelar av japanerna enligt opinionsundersökningar är skeptiska.
… istället för ekonomiska reformer
Baksidan av regeringens fokus på nationell säkerhet är att debatten av dessa frågor tar energi från hanteringen av de mer akuta problem som landet har. Japan har i över 25 år haft svag ekonomisk tillväxt, vilket har förstört framtidstron. Barnafödandet är lågt och medellivslängden hög, samtidigt som misstron och hindren mot invandring är ovanligt tydliga. Tillsammans gör detta att försörjningsbördan för de yngre generationerna blir övermäktig om inte produktiviteten ökar kraftigt. Därmed är det tydligt att landet behöver grundläggande ekonomiska reformer.
Strax efter att Shinzo Abo tillträtt i december 2012 lovande han ett genomgripande reformprogram och en långtgående planering har genomförts. Sommaren 2014 publicerade regeringen en lista med 249 åtgärder för att få fart på den ekonomiska tillväxten. Men de mest avgörande, som att göra det lättare att avskeda fast anställda och att ge invandrare arbetstillstånd, har inte genomförts. Kanske beror Tokyobörsens svaga utveckling hittills i år på att många investerare har slutat hoppas att de mest avgörande reformförslagen någonsin blir verklighet.
