De senaste 12 månaderna har Asienfonderna varit bland vinnarna, med en värdeökning på i snitt 28 procent enligt Morningstars fondindex. Extrema högriskfonder som Rysslandsfonder och Brasilienfonder har klättrat ännu mer, USA-fonder har stigit lika mycket, men i övrigt är återhämtningen svårslagen.
En möjlig tolkning av aktiemarknadens utveckling är att den höga avkastningen det senaste året är en anpassning till ny information som om händelser som redan har inträffat. Baserat på ekonomisk statistik så skedde tydliga förbättringar förra året: betalningsbalansen förbättrades i de länder i Asien som har växt snabbt tack vare stark tillverkningsindustri och världshandeln återhämtade sig.
Å andra sidan finns andra problem som kan börja bromsa mer framöver. Råvarupriserna vände tydligt uppåt igen under hösten och det gynnar snarare tillväxtländer inriktade på råvaror, som Ryssland och många länder i Afrika och Latinamerika. Tillväxten i utrikeshandel har de senaste tre åren varit svagare i Asien. Företagens skuldsättning i Kina har ökat brant och den långsiktiga planen där är att minska tillväxten och styra över produktionen från export till att möta inhemsk efterfrågan.
Handelskrig
Dessutom hotar ett handelskrig mellan USA och Kina. Toppmötet mellan presidenterna Donald Trump och Xi Jinping i Florida förra veckan avslutades utan någon presskonferens och utan några konkreta resultat. Trump lovade under höstens valrörelse att minska USA:s underskott i handeln med Kina och att tvinga hem arbetstillfällen till USA. Men de åtgärder som skulle krävas för att faktiskt åstadkomma detta kommer Kina knappast att acceptera utan motåtgärder, vilket i förlängningen ger hög risk för handelskrig.
Nordkorea blir ett allt mer akut problem. Regimen överlever tack vare stöd från Kina, men nya test av missiler som kan bära kärnvapen har gjort att USA under mars började placera ut försvarssystemet Thaad i Sydkorea. Kina verkar tycka att de radarstationer som ingår är ett hot mot Kinas nationella säkerhet och har svarat med att underblåsa kinesiska konsumenters missnöje med Sydkorea.
Även längre söderut, i Sydkinesiska havet, ökar den militära spänningen. Rodrigo Duterte tillträdde som president i Filippinerna i juni förra året och verkar bry sig väldigt lite om diplomati. Strax efter tillträdet bestämde den permanenta skiljedomstolen i Haag att Filippinerna har rätt till en stor del av havet, men Kina har vägrat att acceptera domslutet. Den senaste nyheten är att Filippinernas militär har fått order att bebygga några av de små Spratly-öar som inte redan har ockuperats av Kina.
Alltför stora investeringar
Långsiktigt är det grundläggande ekonomiska problemet i de flesta tillväxtekonomier att stora investeringar i ny kapacitet under de senaste tio åren har ökat konkurrensen och därmed sänkt företagens lönsamhet. Särskilt Kina har gjort alltför stora investeringar, för när andelen av BNP blir för stor ger investeringarna avtagande effekt på tillväxten hos ekonomin. Tillfälligt kan fortsatt hög kredittillväxt hålla uppgången vid liv, men i längden krävs att fokus flyttas till det som är lönsamt.
Asienfondernas uppgång på 28 procent det senaste året ger anledning att besinna sig. Om inte annat så gör högre aktiekurser att ägarna får mer betalt om det säljer, vilket tenderar att göra att aktiekurserna reagerar snabbare på dåliga nyheter. Högre aktiekurser betyder därmed att risknivån har ökat och det verkar osannolikt att Kina skulle vara unikt bland länder och fortsätta att klara balansgången så att ekonomin aldrig hamnar i recession. Grannländerna har blivit starkt beroende av efterfrågan från Kina, vilket gör att även breda Asienfonder idag är beroende av att Kinas ekonomi kommer att fortsätta lyckas växa snabbt.
