Det senaste året har aktiefondernas värdeökning varit stark, i snitt 23 procent under tolv månader fram till 15 mars. Vinnare är högriskmarknader som Brasilien, Indien och Ryssland.
Sverigefonderna har stigit 19 procent, lite sämre än snittet. Förklaringen är troligen delvis att Europa generellt har haft svårt att hänga med när USA-dollarn fortsatt upp och råvarupriserna återhämtat sig. Men delvis är trögheten också företagsrelaterad, eftersom många av de svenska storbolagens aktier inte alls hängt med upp det senaste året.
Småbolag fem år i rad
Småbolagsaktier har fortsatt att utvecklas lite bättre, i snitt har fonderna i kategori "Sverige små/medelstora bolag" stigit drygt 20 procent det senaste året. Även räknat sedan årsskiftet ligger de lite före vilket gör att 2017 hittills ser ut att bli femte året i rad då småbolagsfonder vinner över vanliga Sverigefonderna som främst köper aktier i storbolag. Fast det gäller att se upp efter den uppvärdering av småbolag som skett, särskilt lyftet under 2015, för den gör att värderingen är hög. Om förväntningarna inte infrias eller marknadsräntorna stiger kan sättningen bli stor.
Men framför allt så är det större andel förvaltare av småbolagsfonder som misslyckas rejält, vilket både beror på större spridning i innehav och större variation i deras avkastning (mer om detta i "Större risker i småbolagsfonder", länk ovan till höger).
Xact en fjärdedel sämre
Ett bra exempel på konsekvenserna är resultatet det första året för börshandlade Xact Svenska Småbolag, som bara stigit 15 procent under 12-månadsperioden fram till 15 mars. Övriga fonder i kategorin har alltså i snitt klättrat drygt 5 procentenheter mer. Att en fjärdedel av avkastningen saknas jämfört med snittet hos konkurrenterna beror enligt Xact främst på att deras urval av innehav prioriterar aktier med hög börsomsättning, som det senaste året inte hängt med uppåt fullt ut, samt på att Xact Svenska Småbolag därför inte hade exponering mot två vinstgivande uppköp. Syftet med att undvika innehav med låg börsomsättning är att även stora kunder och "day-traders" ska kunna sälja sina innehav snabbt.
En så enkel avvikelse som att undvika innehav med låg börsomsättning kan alltså kosta rejält. Ändå verkar fördelen för långsiktiga investerare med Xacts strategi liten, för de stora småbolagsförvaltare som lyckats bra det senaste året (Odin, Nordea, AMF och SEB) har också främst innehav med god omsättning. Det räcker om hälften av fondportföljen är aktier med stor börsomsättning, eftersom dessa kan säljas i första hand.
Stor erfarenhet bättre
Xact-fondens dåliga avkastning är också ett varnande exempel på en dold kostnad vid val av passiva indexfonder. De flesta börsindex konstrueras av MSCI och andra indexleverantörer för att fungera bra för att skapa derivat och vid passiv förvaltning, vilket gör att de prioriterar hög "likviditet", alltså att det finns stor handel på aktiemarknaden i dessa aktier så att det troligen går att snabbt sälja stora innehav med liten påverkan på aktiekursen. Detta är viktigt för aktiva institutionella investerare, men historiska exempel visar att när en kris inträffat så har likviditeten ofta krympt drastiskt även i de största aktierna. Plus att för långsiktigt sparande som pensionssparande är likviditet under spartiden oväsentligt.
Att spå framtiden är förstås svårt, men historiskt har förvaltare med lång erfarenhet och stora egna resurser att analysera småbolag varit vinnare. Det talar för att välja någon av de största småbolagsfonderna som har funnits minst 10 år. Samt att undvika nykomlingar, särskilt Xact som saknar egen aktieanalys och fokuserar på offentlig information om storleken på börsomsättningen i varje aktie.
