De två svenska Latinamerikafonderna, Handelsbanken och Nordea, har i snitt 55 procent investerat Brasilien och 28 procent i Mexiko enligt senast rapporterade portfölj. Ekonomin i de två länderna påverkas till stor del av samma krafter: båda är beroende av råvaruexport, båda har problem med inflation och därmed höga räntor, båda länderna har stora klyftor mellan fattiga och rika vilket skapar korruption och hindrar tillväxt basera på privat konsumtion.
Ändå har aktiekurserna utvecklats dramatiskt olika. Mexiko är bland förlorarna det senaste året. Brasilienfonder är vinnare både förra året och under januari 2017, troligen främst som en följd av att den politiska krisen blev mindre akut under andra halvan av förra året, vilket gav aktiemarknaden och valutan en brant återhämtning. Investerare lockas dessutom ofta att i början av året välja förra årets vinnare, trots att det historiskt ofta har varit för sent att köpa då.
Trump har sänkt Mexiko
Uttalanden från Donald Trump och hans vinst i presidentvalet i USA verkar det senaste halvåret ha varit avgörande och sänkt aktiemarknadens värdering av börsen i Mexiko City. Trump har både under valrörelsen efter tillträdet som president lovat att tvinga Mexiko att betala för byggandet av en tio meter hög mur längst gränsen, han har lovat deportera miljoner illegala invandrare, frihandelsavtalet Nafta vill han omförhandla och han påstår att Mexiko har utnyttjat sin granne i norr. Trump har hotat med att införa tullar på upp till 45 procent, importskatt på 20 procent, samt att beslagta alla pengar som mexikaner i USA försöker skicka till släktingar i Mexiko.
Osäkerheten om framtiden är därför ovanligt stor. Effekterna har bland annat varit att investeringar och konsumtion i Mexiko har minskat och att peson har fallit mot dollarn, vilket gjort att inflationen tagit fart och centralbanken har höjt räntorna.
Mexiko är å ena sidan beroende av USA, eftersom 35 procent av landets ekonomi är export och 81 procent av exporten går till USA. Men beroendet går även åt andra hållet. Helt dominerande export, 68 procent, är bilar och amerikanerna vill rimligen fortsätta köpa billiga bilar. Via ”just-in-time” logistik är underleverantörerna också sammanflätade över gränsen och många delar passerar gränsen flera gånger innan fordonen är klara, även de som monteras i bilfabriker i USA.
Säkerhet och kampen mot illegala droger är ett annat område där USA är beroende av Mexiko. Amerikanska myndigheter samarbetar med polis och militär i Mexiko och under 2016 utlämnades 79 människor till rättegångar i USA. Så om Trump startar ett handelskrig, då kan Mexiko avbryta allt samarbete som idag syftar till att minska tillgången på narkotika norr om gränsen. Fri narkotikasmuggling skulle knappast uppskattas av Trumps väljare.
Dessutom importerar Mexiko mycket jordbruksprodukter. År 2009 när USA stoppade mexikanska lastbilar från att leverera i USA så införde Mexiko som svar tull på nästan hundra produkter, inklusive jordgubbar och julgranar. Den gången tog amerikanska politiker intryck och frihandeln vann. Under 2015 exporterade det amerikanska jordbruket mer än en tredjedel av sin produktion, en stor del majs som såldes till Mexiko.
USA tjänar på Nafta
Tillsammans betyder detta att även om Donald Trump står fast vid sin ideologi ”America First” så kan det visa sig att presidentens ekonomiska rådgivare lyckas övertyga honom om det nationalekonomerna tydligt bevisat: USA tjänar faktiskt på att behålla frihandelsavtalet Nafta. I så fall verkar det troligt att både aktiekurserna, valutan och investeringarna i Mexiko kommer att återhämta sig brant. Men osäkerheten är som sagt ovanligt stor.
