Globalfonderna fortsatte brant upp sista kvartalet 2016, mycket tack vare fortsatt stigande dollar och ökad optimism efter att republikanerna befäste makten i USA:s kongress och fick Donald Trump vald till president. Men i morgon lämnar Barack Obama makten och osäkerheten är bitvis stor om hur USA:s utrikespolitik kommer att ändras. Mer än någon annan förändring under 2017 så gör det aktiemarknaden nervös.
Relationen mellan USA och Kina återkom som en röd tråd bland talarna när Skagen Fonder höll sin årliga nyårskonferens i Stockholm i fredags. En av de mest troliga förändringarna är enligt experterna att Donald Trump kommer att öka protektionismen i förhållande till Kina. Förslagen att säga upp handelsavtal och öka tullar med syftet att skapa fler jobb i USA är inte bara populism och valrörelse, tvärtom finns en tydlig geopolitisk logik.
Kina hotar USA:s intressen
Tidigare har USA valt att stödja ekonomisk tillväxt i Kina, eftersom amerikanska företag har hoppats att kunna sälja mer till kinesiska konsumenter. Men de senaste åren har det blivit allt mer tydligt att Kina försöker gynna inhemska alternativ och att amerikanska företag ofta nått en låg marknadsandel i Kina.
Dessutom har Kinas ekonomi och militär nu blivit så stark att landet mer än tidigare hotar amerikanska intressen globalt. Kina har blivit världens största exportör av varor och har dessutom exporterat deflation genom att sänka priserna på sin export, vilket orsakat problem för centralbanker i resten av världen som tvärtom velat få hjälp av stigande priser att stimulera optimism. Kina hade under 2016 ett rekordstort överskott i handeln med omvärlden, värt 600 miljarder dollar, varav en stor del är export till USA.
På slutet av 1980-talet hade USA likande problem med Japan, som konkurrerade ut amerikanska företag och hade ett handelsöverskott som i procent av BNP var nästan lika stort som Kina. USA tvingade då japanerna att släppa in amerikanska företag och att acceptera en starkare valuta. Nu uttrycker Trump en liknande kritik mot Kina, vars valuta liksom de flesta andra de senaste åren har försvagats mot dollarn.
Handelskrig
Hur drastiska åtgärder det blir vet vi inte när detta skrivs. Men även om ökningen av tullar och andra åtgärder begränsas till vissa varor, så är det troligt att Kina svarar med ökade nackdelar för amerikanska företag i Kina. Därmed börjar ett handelskrig som är mycket svårt att veta hur eller när det slutar. Effekterna på de flesta börsföretags vinster blir till en början rimligen små, men redan den ökade osäkerheten om vilka fler försämringar som kommer räcker troligen för att aktiemarknaden ska reagera negativt. Effekterna sprids dessutom vartefter till andra företag globalt, eftersom det i många branscher finns komplexa kedjor av underleverantörer.
Och vi har redan sett att Trump kan sänka aktiekurser rejält. Läkemedelsfonderna föll till exempel 3 procent förra veckan efter ett uttalande om att branschens vinster är för höga och att den statliga upphandlingen av läkemedel ska förbättras. Men detta är ett område där Trump behöver få med sig kongressen och ändra lagstiftningen. Utrikeshandeln styrs däremot till stor del direkt av USA:s president, som dels själv kan säga upp handelsavtal. Dels har presidenten makt att reglera handeln, införa tullar och till och med beslagta utländska företags tillgångar i USA.
