USA-fonder är vinnare de senaste tre månaderna fram till 21 december, i snitt har de klättrat 14 procent medan Europafonder bara stigit 5 procent och tillväxtmarknadsfonder endast 2 procent. En avgörande förklaring är att dollarn stigit från 8,60 till 9,30 kronor, vilket lyft värdet på tillgångar i dollar men ökat bördan i andra länder som lånat dollar.
Dollarkursen började stiga brant redan i oktober, men efter att Donald Trump blev vald till nästa president i USA tog uppgången ny fart. Den förklaring som fått mest uppmärksamhet är att Trump lovat satsa mer på att bygga ny infrastruktur i USA, vilket ger förhoppningar om ökad ekonomisk tillväxt som skulle ge stigande räntor. Men ett annat vallöfte har troligen haft större effekt på dollarn: republikanerna vill sänka skatten på företagsvinster i USA och dessutom ändra logiken i reglerna.
Dagens amerikanska företagsbeskattning är dels ineffektiv, dels är logiken omvänd mot i de flesta andra länder. Marginalskatten på företagsvinster är 39 procent, men olika avdrag gör att företagen i USA i genomsnitt bara betalar 12 procent av sina vinster i skatt. Och till skillnad från i de flesta andra länder så beskattas även vinster utomlands, men bara när pengarna tas hem till USA. Plus att ingen skatt tas på försäljning av importerade varor.
Redan har amerikanska politiker under många år velat ändra företagsbeskattningen. President Barack Obama har sedan 2012 föreslagit en sänkning av nivån till 28 procent. Republikanernas ledare i representanthuset, Paul Ryan, vill nu genomföra en drastisk reform kallad ”Tax Reform Blueprint” med halverad skattesats till 20 procent, slopade ränteavdrag, slopad skatt på inkomster utomlands och en ny moms på importerade varor. Donald Trump säger även att han vill sänka skatten till 10 procent på gamla vinster som tas hem till USA.
Skattereform ger stigande dollar
Sammantaget skulle förslaget drabba importerade varor och gynna export till andra länder, vilket är det som företagsbeskattningen i till exempel Sverige redan gör. En mer direkt synlig effekt skulle bli ett brant ökat intresse att köpa dollar. Flödet av pengar till USA skulle uppstå dels för att företag skulle ta hem mer av sina vinster till USA, dels för att en stor del av kostnaderna för importerade varor skulle stanna som skatt i USA.
Enligt ekonomisk teori skulle mängden handel inte påverkas av att export från USA gynnas och import missgynnas, för dollarkursen borde stiga så mycket att detta kompenserar de ändrade priserna. Goldman Sachs har beräknat att dollarkursen skulle behöva stiga 25 procent för att kompensera de ändrade skatterna. En del av denna uppgång har rimligen redan skett, baserat på förväntningar att skattereglerna snart kommer att ändras.
Misslyckande ger fallande dollar
Förutsättningarna för en skattereform är bättre än tidigare, eftersom republikanerna kontrollerar båda husen i kongressen och har fått sin företagsvänlige kandidat Trump som president. Men i praktiken kan det ändå bli svårt att få en majoritet att rösta för så drastiska förändringar, eftersom det även finns gott om importerande företag som skulle förlora på reformförslaget. Och politikerna i Washington har de senaste åren varit usla på att komma överens. Om det visar sig att kongressen inte lyckas genomföra en radikal förändring av företagsbeskattningen i USA, då borde dollarn falla tillbaka.
Lägg därtill att aktiemarknaderna i New York delvis verkar ha lyfts av en överdriven optimism hur stora de positiva effekterna av Trumps politik kommer att bli, så ser jag en tydlig risk för besvikelse under 2017. Efter fem år i rad med positiv avkastning från aktiefonder, understött av att dollarn stigit brant de senaste tre åren, så verkar det vara sannolikt att svenska kronan återhämtar sig nästa år och att det bidrar till att USA-fonderna backar.
