Ett vanligt argument mot indexfonder, som passivt speglar fördelningen i ett börsindex, är att de köper aktier för dyrt eftersom de investerar mer pengar i aktier som har stigit kraftigt. Detta kan låta som ett bra argument, för chansen att få hög avkastning verkar ju mindre om en aktiekurs redan har stigit kraftigt.
Apple
Men vinnare kan fortsätta vara vinnare. Förlorare kan fortsätta vara förlorare.
Ett tydligt exempel är IT-fonder. De investerar främst i väldigt stora amerikanska börsföretag och bland de största innehaven finns nästan alltid aktier i världens tre allra största börsföretag: Apple, Alphabet (som äger Google) och Microsoft. Enligt Morningstars aktieanalytiker är alla dessa tre aktiekurser strax under Morningstars ”fair value”, som är bolagets värde per aktie enligt fundamental analys baserad på förväntade framtida intäkter.
Särskilt tydlig är undervärderingen av Apple. Gårdagens aktiekurs på 113 dollar är 85 procent av ”fair value”, som enligt Morningstar är 133 dollar per aktie. Dock gör osäkerhet om framtiden att Morningstar även har beräknat ett optimistiskt och ett pessimistiskt scenario, vilka indikerar att aktien är köpvärd under 80 dollar och alltför dyr över 206 dollar.
Aktiekurser varierar och starkt intresse från investerare kan pressa upp även storbolagens aktier för högt. Men det finns ingen separat fördel hos aktier i småbolag, ingen ”naturlag” som gör att de i framtiden kommer att bli storbolag. Tvärtom är det faktiskt en stor fördel att ha störst marknadsandel, vilket gör att världens största börsbolag ofta är köpvärda.
Ericsson
Men exempel på motsatsen finns också, till exempel att Ericsson var det största börsbolaget på Stockholmsbörsen under IT-bubblan år 2000. Med facit i hand var det då uppenbart ett dåligt tillfälle att köpa aktier i Ericsson, vilket indexfonderna tvingades göra. Så om man tror att det är vanligt med ”bubblor” på aktiemarknaden, eller motsatsen att vissa typer av aktier under en period kan vara orimligt lågt värderade, då är det ett argument att undvika indexfonder. Det gäller särskilt om felvärderingarna är så självklara att aktivt förvaltade aktiefonder kommer att välja rätt.
Ett mer konstant problem beror på att många börsindex bara innehåller ett begränsat antal aktier (t ex svenska OMXS30 och amerikanska S&P500) och ändrar sammansättning bara ett par gånger per år. Det gör att spekulanter kan räkna ut att en aktie är på väg att komma med i index och eftersom de vet att indexfonder då kommer att köpa så kan det köpa i förväg och tjäna på den extra efterfrågan som uppstår första dagen som den nya aktien är med i index. Motsatsen är lika vanligt, att problemtyngda företag med fallande aktiekurser stannar några månader i index och pressas ned ytterligare av spekulanter vilket gör att fonder som följer begränsade index drabbas av större förluster. Därför är det bättre att välja indexfonder som följer index som täcker en hel marknad.
Men låt dig inte luras av argumentet att indexfonder generellt skulle förlora på att de missar vinnarna bland riktigt små börsbolag, innan de kommer med i index. För å andra sidan investerar de inte heller i förlorarna bland småbolagen, de som går i konkurs och försvinner.
