Japanfonderna har varit vinnare bland aktiefonder de senaste 3 månaderna, bara Rysslandsfonderna har utvecklats bättre. En delförklaring är att japanska yenen har försvagats mot USA-dollarn, vilket gynnar japanska exportföretag.
Trump stoppar TPP
Å andra sidan missgynnas Japans export av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet, som betyder att USA inte kommer att skriva under handelsavtalet Trans-Pacific Partnership. TPP skulle bli världens mest omfattande regionala handelsavtal mellan tolv länder runt Stilla Havet, däribland Australien, Japan, Kanada och USA. Förutom att minska diskrimineringen av utländska företag så innehåller avtalet miljöskydd, arbetsrätt och bättre skydd för varumärken och patent. Japan skrev på avtalet för några veckor sedan och de övriga tio deltagarna kan göra det trots att USA backar. Men då försvinner huvudpoängen med avtalet.
Räddningen är att det finns många andra mindre handelsavtal. Enligt en summering i The Economist så finns det redan 147 frihandelsavtal i Asien, de flesta bilaterala (mellan två länder). Och det pågår förhandlingar om ytterligare 68. När USA ger upp sitt försök att bestämma handelspolitiken i Asien så är det troligt att Kina istället tar över. Ett exempel är förhandlingarna om RCEP som skulle sänka tullarna mellan Kina, Japan, Indien, Australien, Thailand och ytterligare elva länder i Sydostasien. Men dessa förhandlingar går trögt, så mer troligt är att Japan fokuserar på fler bilaterala avtal för att öka sin export.
Dessutom har japanska företag redan i många år flyttat produktion till andra länder i Asien. Huvudskälet är lägre lönekostnader och större utbud av utbildad arbetskraft, men även möjligheten att undvika tullar och andra handelshinder har spelat roll. Det är alltså inte i första hand exportföretagen i Japan som kommer att sakna TPP.
Optimism kring Abe
Japans premiärminister Shinzo Abe har istället i första hand sett TPP som en del av de ekonomiska reformer som skulle få fart på den inhemska ekonomin. Genom att utsätta inhemska branscher som sjukvård och jordbruk för mer konkurrens skulle arbetskraft frigöras och japanska konsumenter skulle få förbättrad köpkraft. Effekten är svårt att förutspå, men psykologiskt skulle TPP kanske via ökad dynamik ha kunnat bidra till ökad optimism.
Japanfonderna har dock redan stigit kraftigt fyra år i rad och värdeökningen sedan november 2011 är i snitt 95 procent. En stor del av uppgången beror på att den japanska yenen har följt med USA-dollarn uppåt, men ännu mer avgörande är troligen den optimism som uppstått kring regeringen Abe och satsningen att stimulera ekonomin via "tre pilar" (ökad penningmängd, ökade statliga utgifter och ekonomiska reformer). Hittills verkar effekterna på BNP-tillväxten dock ha varit små, vilket betyder att förbättringarna fortfarande till största delen är förhoppningar om framtiden. Men efter valet i juli har regeringen Abe en stark position med två tredjedelars majoritet i båda husen och optimisterna verkar hoppas att de utlovade reformerna kommer snart. Japans ekonomi klarar sig rimligen bra utan TPP, tack vare andra handelsavtal, men drastiska åtgärder behövs för att få fart på den inhemska tillväxten.
