Efter väldigt stark värdeutveckling fram till augusti 2015 har läkemedelsfonderna fallit tillbaka. Återhämtningen det senaste halvåret räckte inte till för att ta igen raset i början av 2016, åtminstone inte räknat i USA-dollar. Svenska läkemedelsfonder har fortsatt återhämta sig under hösten, men det beror på att den svenska kronan har försvagats mot dollarn. De senaste två månaderna har dollarn stigit 8 procent till 9:20 kronor.
När Donald Trump oväntat vann presidentvalet i USA så gav det tydlig effekt på aktiekurserna. Republikanerna har lovat att stoppa Obamacare (som officiellt heter Affordable Care Act) och minska regleringarna. Alla företag i branschen skulle dock inte tjäna på detta, enligt Morningstars analytiker Damien Conover så ökar bioteknikföretag och försäkringsbolag sina intäkter medan sjukhus och läkemedelsdistributörer skulle förlora.
Fler äldre
Andelen äldre människor i rika länder ökar långsiktigt, eftersom medellivslängden stiger och barnafödandet minskat. Detta är det grundläggande argumentet för att läkemedelstillverkare och andra sjukvårdsföretag har en ljus framtid. Dessutom har forskning inom bioteknik öppnat möjligheter att skapa helt nya typer av mediciner, som ofta är väldigt effektiva men också väldigt dyra. När fler blir äldre och en större del av inkomsterna spenderas på sjukvård så ger det branschen högre tillväxt än ekonomin som helhet.
Men utvecklingen under 2016 visar att tillväxten troligen kommer att bli dyr för aktieägarna. Huvudproblemet är att ökad konkurrens driver upp priserna på de tillgångarna som är nödvändiga för börsföretagens tillväxt. Den amerikanska kontrollmyndigheten FDA tar allt längre tid på sig att godkänna nya läkemedel på grund av ovilja att ta risker. I framtiden kommer bara väldigt säkra mediciner och mediciner som kan rädda liv genom att till exempel bota cancer att godkännas, spår Morningstars aktieanalytiker Alex Morozov.
Dyr tillväxt
En effekt av mer krävande prövning av FDA är att det i snitt tar längre tid att få patent godkända, vilket ger mindre tid kvar att tjäna pengar innan patenten löper ut. Professionella inköpare i USA har dessutom blivit mer kostnadsmedvetna, vilket ger prispress. Företagsledningar fokusar då på att hålla aktiemarknaden nöjd de närmaste kvartalen, vilket leder till kostnadsbesparingar inom forskning som skulle ha förbättrat möjligheterna att växa långsiktigt.
Samtidigt har de största läkemedelsbolagen väl inarbetade kontaktnätverk som ger effektiv lansering och distribution av nya mediciner. Därför lönar det sig för dem att köpa upp framgångsrika forskningsbolag och på så sätt nå högre tillväxt. Problemet är att när fler budgivare är intresserade så trissas priserna upp mer och resulterar i stor risk att vinnaren har betalat för mycket. När tillväxten främst sker genom dyra förvärv så slår det mot marginalerna, vilket gör aktiemarknaden besviken.
