Rysslandsfonderna har haft en dramatisk utveckling. Extrema ras under 1998 och 2008 har blandats med den långa uppgången 2003 till 2006 och de senaste sex årens hackiga utveckling.
Carnegie har den äldsta svenska Rysslandsfonden, som nyss fyllde 19 år. Fortfarande är detta den populäraste PPM-fonden i kategorin, med 45.000 väljare som per 30 september hade 2,4 miljarder kronor i fonden. Det stora intresset från just PPM-spararna, 69 procent av fonden förmögenhet, beror delvis på att fonden (som då hette HQ Rysslandsfond) hade stigit 212 procent under år 1999, och därför sågs som en vinnare vid det första PPM-valet hösten 2000.
HQ Rysslandsfond startade med andelskursen 10 kronor i slutet av oktober 1997. Under sommaren 1998 föll andelskursen ned till drygt 1 krona, men fyra år efter starten var kursen tillbaka på 10 kronor. Efter ytterligare nästan fyra år, i juni 2005 passerade kursen 25 kronor och efter bara åtta månader till passerade den i februari 2006 för första gången 50 kronor.
Kvar kring 50 kronor
Jag minns att mot slutet av den imponerande uppgången 2003-2006 påstod förvaltare av ryska aktier att med tanke på den höga risken så borde avkastningen fortsätta vara i snitt 20-25 procent per år. Detta skulle vara lägre än den extrema avkastningen de föregående fem åren, men ändå väldigt bra. Redan 20 procent per år ger på tio år en sammanlagd ytterligare värdeökning över 500 procent. 50 kronor skulle på tio år växa till 300 kronor.
Med facit i hand ser vi att Rysslandsfonderna de senaste tio åren istället i genomsnitt har backat 16 procent. Några bra enskilda år ingår, särskilt 2009 då fondindex för kategorin steg 126 procent. Men även tre väldigt dåliga år: 2008, 2011 och 2014.
2016 ser ut att det bli det bästa året sedan 2009, Carnegie Rysslandsfond har stigit 27 procent sedan årsskiftet och andelskursen passerade nyligen 50 kronor, igen. Ett diagram med utvecklingen de senaste tio åren visar att andelskursen pendlat med stora svängningar kring en helt platt trend, med trendlinjen nära 50 kronor. Världsindex för aktier föll också under 2008 men har haft en betydligt jämnare utveckling och har stigit 80 procent de senaste tio åren.
Riskerna var tydliga redan för tio år sedan. Jag skrev i mars 2006 en krönika med rubriken ”Rysslandsfonder säljs som pyramidspel” där jag varnade för att placera en hög andel i just dessa fonder. Det viktiga som går att lära av den optimismen kring ryska aktier för tio år sedan är att trender är opålitliga, osäkerheten om framtiden är väldigt stor i länder som Ryssland.
Läxan idag
Läxan är att se vad som idag ger liknande risk. De fonder som har tagit lika hög risk mätt som standardavvikelse de senaste åren är guldfonder, Brasilienfonder, Indienfonder, Kinafonder och bioteknikfonder. Bland dessa är det guldfonder, bioteknikfonder och Indienfonder som har haft högst avkastning de senaste tre åren.
En tydlig likhet mellan Rysslandsfonder för tio år sedan och Indienfonder idag är att förhoppningarna om förbättringar i framtiden via politiska beslut är högt uppskruvade, trots att väldigt lite positivt ännu har hänt. En likhet mellan Rysslandsfonder då och guldfonder nu är att många läsare hör av sig och är optimister.
