Latinamerikafonderna investerar främst i två länder, Brasilien (snitt 52%) och Mexiko (26%). Under 2016 har skillnaden mellan dem varit ovanligt stor. Aktiebörsen i Mexico City tillhör förlorarna bland tillväxtmarknaderna hittills 2016, bara Grekland har utvecklats sämre. Börsen i Sao Paulo är vinnare, Brasilienfonderna har i snitt stigit 83 procent från årsskiftet fram till 2 november.
Sett över de senaste tre åren har börsindex för de två länderna total sett utvecklats nästan lika, båda har backat ungefär 25 procent. Fast mexikanska aktier har ändå varit en mindre dålig investering totalt sett de senaste fem åren, eftersom de inte föll alls lika mycket under 2013 och 2015.
I skuggan av USA
En mer komplex ekonomi gör att olika trender balanserar varandra och bidrar även till stabilare framtidsutsikter. Tack vare närheten till USA tillverkar Mexiko flest bilar i Nordamerika, fler än grannen i norr. Näst efter Kina är Mexiko den näst största exportören av elektronik till USA. Landet är även världens sjätte största exportör av olja och har Latinamerikas största turistindustri. Över 80 procent av Mexikos export går till USA och frihandelsavtalet Nafta har givit landet en avgörande fördel.
Därför har USA-valet skapat stor oro, särskilt att presidentkandidaten Donald Trump är så negativ till frihandelsavtal i allmänhet och har kallat Nafta en ”katastrof”. Dessutom har ett av hans främsta vallöften varit att bygga en mur längs gränsen mellan länderna för att hindra illegala immigranter, en mur som han dessutom påstår att Mexiko skulle tvingas betala. Detta tillsammans med en rad nedsättande uttalanden om mexikaner har gjort att väldigt få mexikaner gillar Trump. Inte konstigt, vem vill stå i skuggan och få framtiden avgjord av ett grannland?
Missnöje med presidenter
I ett försök att förbättra relationerna bjöd Mexikos president Enrique Peña Nieto i slutet av augusti in de två presidentkandidaterna Clinton och Trump. Oväntat tackade Trump ja och flög 31 augusti till Mexiko för att träffas. Resultatet blev ökad kritik mot Peña som en vecka senare bytte ut sin finansminister Luis Videgaray, mannen som påstås ha föreslagit mötet med Trump. President Peña hade redan fått hård kritik för andra skandaler och är den minst populära presidenten i Mexiko någonsin.
Fast ett liknande missnöje med de politiska ledarna finns även i resten av Latinamerika. Dramatiken har det senaste året varit störst i Brasilien, där president Dilma Rousseff avsattes av riksrätten. Hon har ersatts av sin vicepresident Michel Temer, som dock har nästan lika svagt folkligt stöd. Även i Chile, Colombia, Costa Rica och Venezuela är det enligt The Economist en bred majoritet som är missnöjda med sina presidenter. Tyvärr verkar den politiska kulturen i Latinamerika domineras av korruption och skandaler.
För fondsparare ger utvecklingen på andra områden anledning till optimism. Oljepriserna har återhämtat sig jämfört med början av året, vilket särskilt gynnar Mexiko. Den brasilianska realen har återhämtat sig brant, upp 27 procent mot kronan sedan årets början, vilket visar att utländska investerare har blivit mindre skeptiska till landets framtid. Om det räcker för positiv avkastning under 2017 är dock svårt att spå, konjunkturen globalt har mer makt än ländernas presidenter.
