Svenska kronan har försvagats rejält de senaste 3 månaderna. Euron har stigit till 9:70 kronor, den högsta noteringen sedan början av 2010. Och USA-dollarn har stigit till 8:80 kronor, den högsta växelkursen sedan 2002 (då både euro och dollar kostade över 9 kronor). Pundet har dock försvagats ännu mer och föll för ett par veckor sedan under 11 kronor.
Kronan återhämtar sig
Rimligen är kronans försvagning tillfällig. Sverige har under många år haft ett stabilt överskott i bytesbalansen med omvärlden och därmed överskott av investeringar utomlands. Den svenska inflationen har de senaste 20 åren varit mycket låg. Valutakurserna pendlar, men Sveriges ekonomiska styrka gör det troligt att kronan precis som tidigare kommer att återhämta sig.
Under de perioder då kronan försvagas bidrar det till att utländska aktier ser ut att bli mer värda. Aktiefonder som har andelskurser beräknade i svenska kronor rapporterar stigande kurser även om de utländska aktierna har oförändrad kurs. Och fondkurser i utländsk valuta multipliceras med stigande valutakurser när avkastningen i svenska kronor ska beräknas. Men när pendeln svänger och kronan åter stärks, då blir effekten tvärtom negativ för aktiefonder.
Ändrade valutakurser påverkar även hur placerare i olika länder upplever aktiemarknaden. Den brant stigande dollarn har gjort att särskilt amerikanska placerare upplever att aktier i Europa har varit en dålig placering. Och även andra som har dollar som bokföringsvaluta, vilket är vanligt i råvaruexporterande länder, har upplevt en lägre avkastning. 2016 ser ut att bli tredje året i rad som kronan försvagas mot dollarn, vilket bland annat betyder att Stockholmsbörsen under lång tid har utvecklats mycket sämre räknat i dollar.
Orsakerna till att valutakurser ändras på kort är ofta oklara. Under 2016 har dels majoritet i Storbritannien röstat "Leave", dels pågår en ovanligt smutsig valkampanj i USA. Men mer avgörande är nog att centralbankerna runt om i världen har pressat även de långa räntorna 10 år framåt ned till nära noll. Lite högre räntor i USA gör att fler vill köpa dollar.
Hur stor andel aktiefonder?
Extremt låga räntor gör att den förväntade avkastningen från aktiefonder är högre, eftersom aktieägare både får direktavkastning från sina innehav och äger tillgångar som tack vare återinvesterade vinster normalt ökar i värde. Men samtidigt är risktagandet på aktiemarknaden fortfarande högt och när aktiekurserna stiger blir det högre.
Så det är inte självklart hur stor del av sparandet som ska vara placerat i aktier. Spartid och belopp påverkar, liksom hur viktigt sparmålet är och din attityd till risktagande. Om spartiden är kort och sparmålet är livsviktigt så är det bättre att välja lågt risktagande och öka sparbeloppet storlek. Om däremot spartiden är lång och syftet med sparandet oklart, då spelar osäkerheten på kort sikt ingen roll och högre förväntad långsiktig avkastning blir ett mycket starkare argument.
Utomlands när kronan är stark
Alltså finns inget generellt rätt svar om det just nu är ett bra tillfälle att investera i aktiefonder. Men den branta försvagning av kronan som skett de senaste fyra månaderna betyder åtminstone att argumenten för att byta svenska kronor mot utländska aktier har försvagats.
Det kan ändå verka som att aktiefonder är självklart överlägsna, för de senaste 5 åren har globalfonder i snitt stigit nästan 100 procent. Men en tredjedel av den uppgången beror på brant stigande dollar, en förändring som knappast kommer att upprepas. En tredjedel beror på att startpunkten är strax efter börsraset i augusti 2011. Och resten av uppgången tog slut redan för tre år sedan, sedan dess har börserna i Europa fallit räknat i dollar.
Betydligt mer realistiskt är att räkna med att aktier i snitt kommer att ge ett 3-4 procent extra avkastning per år jämfört med obligationer, men med stor variation. Ur det perspektivet blir det viktigt att försöka välja en tidpunkt för investeringar utomlands när den svenska kronan är stark. Och det är den inte just nu.
