Presidentvalet i USA är viktigt för aktiemarknadens utveckling, inte bara i USA utan troligen ännu mer i Sverige och andra länder som har större andel export och import. Orsaken är främst att Donald Trump i sin valkampanj varit väldigt negativ till utrikeshandel och bland annat lovat att säga upp handelsavtal som USA har med andra länder. Brant ökad protektionism även i andra länder skulle kunna bli resultatet och drabba alla företag som exporterar eller importerar.
Stockholm faller mer
Skulle Donald Trump vinna valet så kommer S&P500 index att dagen efter falla 4-6 procent och Stockholmsbörsen rasar 10-12 procent, enligt en färsk rapport från SEB som refereras i dagens SvD. Om favoriten Hillary Clinton vinner så ger det tvärtom en uppgång på 1-2 procent för börserna i New York och 3 procent för svenska storbolag. Alltså skulle Sverigefonder tjäna mer på en Clintonseger än USA-fonder. Fast en jämförelse mellan börsutvecklingen de senaste månaderna och förändringar i prognoserna för Clintons chans att vinna presidentvalet visar en dålig samstämmighet.
Enligt ett diagram på den amerikanska sajten FiveThirtyEight.com (länk till höger), som blev berömd 2008 efter att ha lyckats bäst med att spå valresultaten i USA, så är det två tillfällen under valrörelsen då tillgängligt data gav Trump störst chans att vinna valet: 30 juni och 26 september. Efter båda tillfällena har Clinton sedan på bara ett par veckor lyckats öka sitt stöd brant.
Men aktiemarknadens utveckling stämmer dåligt med sänkt sannolikheten att Trump blir vald. I början av augusti föll istället världens börser. Och under de drygt två veckor som gått sedan den första TV-debatten 26 september så har MSCI USA-index räknat i dollar inte stigit, trots att Hillary Clintons chans att vinna över Donald Trump sedan dess har ökat från 55 till 84 procent (enligt prognoserna gjorda av FiveThirtyEight). Och offentliggörandet av en video där Donald Trump skryter om sexuella övergrepp på kvinnor gav inte positiv effekt på börserna, trots att denna skandal borde öka Clintons chanser att vinna.
Andra nyheter
Att det inte syns någon tydlig effekt på börsutvecklingen av de tvära kasten i opinionsundersökningarna i USA beror rimligen på att även en stor mängd andra nyheter har påverkat aktiekurserna. De dagliga ändringarna i opinionen är inte så stora och andra överraskningar har därför ofta större effekt. Men när valresultatet faktiskt kommer, tisdag 8 november, så skingras en stor osäkerhet och effekten på aktiemarknaden den 9 november kommer att bli tydlig.
Dollarkursen har fortsatt upp, vilket gör att svenska fondsparare upplever att USA-fonderna har fortsatt uppåt. Men valutaeffekter är tillfälliga och dollarkursen är nu historiskt sett hög i förhållande till svenska kronan. Under de första fyra månaderna i år återhämtade sig kronan i förhållande till dollarn (vilket påverkade aktiefonderna neagtivt), men från början av maj till 12 oktober har dollarn stigit 9 procent.
Börsuppgången i New York som började våren 2009 har nu pågått i över sju år utan ett stort ras, vilket är ovanligt länge. Volatiliteten har dessutom tydligt ökat det senaste året, ett tydligt tecken på att investerarna oroar sig. En trolig förklaring är att prognosmakarna verkar överens om att världsekonomi är på väg in i fas med lägre tillväxt. Efter de senaste fem åren, då USA-fonder i snitt stigit 140 procent, är en stor mängd optimistiska förväntningar inbakade i aktiekurserna. Det ger ökad risk för besvikelser och förlänger den spartid som krävs för att ge hög sannolikhet att aktiesparande kommer att löna sig bättre än räntesparande.
