Nu i helgen har det gått tre månader sedan resultatet av folkomröstningen i Storbritannien om Brexit blev känt. I förväg hade experterna spått att aktiemarknaden i London skulle reagera kraftigt negativt på ”Leave” och att även andra aktiemarknader skulle påverkas negativt. De hade rätt de närmaste dagarna efter omröstningen den 23 juni, då föll börserna (se ”Brexit sänkte aktiefonderna 4 procent”).
Men totalt under de senaste tre månaderna, från två dagar innan omröstningen fram till i går 21 september, så har aktiefonder generellt stigit ovanligt kraftigt, i snitt 9 procent. Europafonderna har stigit 4 procent. Bäst har utvecklingen varit för tillväxtmarknader som Brasilien (24%) och Kina (21%). Men även USA-fonder (8%), läkemedelsfonder (9%) och Nordenfonder (9%)
Storbritannienfonder har dock inte stigit alls de senaste tre månaderna. Bara ett fåtal typer av landfonder inriktade på länder med tydliga negativa händelser under sommaren, som Italien och Turkiet, har utvecklats lika dåligt. Alltså finns fortfarande tydliga bevis för att aktiemarknaden ser Brexit som negativt. Och att Europafonder i snitt bara steg hälften så mycket som USA-fonder är ett tydligt tecken på att ett EU utan Storbritannien ses som negativt även för grannländerna (den direkta effekten är mindre, för Europafonderna investerar i snitt bara 21 procent i Storbritannien).
Bättre räknat i pund
Fast brittiska pundet föll 8 procent mot kronan veckan efter folkomröstningen, för att därefter ligga ganska stabilt kring 11:20 kronor. Det lockar fler utlänningar att resa till London för att shoppa, med dessutom blir effekten att Londonbörsen faktiskt har stigit 8 procent räknat i sin egen valuta. Så för britterna själva ser aktiemarknadens reaktion ut att ha blivit den omvända mot prognoserna, liksom när media rapporterar börsindex för London räknat i pund (vilket är vanligt även i Sverige).
Andra faktorer är rimligen förklaringen till att Europafonderna har stigit så pass mycket trots Brexit. Avgörande är troligen främst den fortsatta bristen på andra alternativ när redan låga marknadsräntor runt om i världen har blivit ännu lägre. Fast som vanligt är det ingen som verkligen vet hur miljoner investerare runt om i världen har resonerat.
Sett i ett perspektiv på 3 år och räknat i den globalt dominerande valutan USA-dollar så fortsätter börsutvecklingen i Europa att vara trist. Både Sverigefonder, Storbritannienfonder och Europafonder är i snitt strax under nivån för 3 år sedan räknat i dollar. Och den genomsnittliga globalfonden har bara stigit 12 procent, fast med hela uppgången under det första året. Förklaringen är rimligen att totalt sett globalt har både ekonomisk tillväxt och företagsvinster utvecklats svagt de senaste två åren. Världen behöver andra mer positiva nyheter, inte Brexit, för att aktiefonderna varaktigt ska kunna stiga brant.
