Oljepriserna passerade en topp i början av juni och har därefter stabiliserats strax under 50 dollar per fat. Det är inte tillräckligt för balans i Rysslands offentliga finanser, under första halvåret 2016 var det statliga budgetunderskottet 4,3 procent av BNP. Premiärminister Dmitrij Medvedev har varnat att underskottet hotar att tvinga fram minskade välfärdsutgifter. Oljeprisernas utveckling framöver är osäker, experternas prognoser varierar kraftigt, men rimligen ger trögheter i utbudet fortsatt tvära svängningar i priserna.
Trots det har Rysslandsfonderna fortsatt brant uppåt de senaste tre månaderna, i snitt är värdeökningen 12 procent. Förklaringen verkar inte i första hand vara förbättrade framtidsutsikter för ryska börsföretag, utan snarare en effekt av den allmänna uppvärderingen av tillväxtmarknaderna.
Flytta fokus från vardagen
Det ryska parlamentsvalet nu under september kommer troligen inte att bjuda på några stora överraskningar, men en stor del av nyheterna från Ryssland de senaste veckorna kan bero på att Putins regim vill flytta bort fokus från det ryska folkets vardagsekonomi. 12 augusti bytte president Vladimir Putin ut sin mäktige stabschef Sergej Ivanov, efter 17 år tillsammans. Ersättaren är den 44 år gamla Anton Vaino, som tidigare varit presidentens assistent och ofta följt med på resor för att bland annat sköta Putins almanacka och bära hans paraply. Enligt The Economist finns ett återkommande mönster i Putins utnämningar, att gamla vänner ersätts med yngre mer lojala personer. Tidigare i år har tre före detta livvakter utsetts till guvernörer. Ökad koncentration av makten till en enda person, president Vladimir Putin, är negativt ur aktiemarknadens synvinkel eftersom det ökar osäkerheten.
Utan förvarning inledde Ryssland 25 augusti en stor militärövning, bland annat längs gränserna mot Ukraina och Baltikum. Mobiliseringen av soldater påstås vara en beredskapskontroll på order från överbefälhavaren Putin. Liknande ryska övningar utan förvarning till omvärlden har skett tidigare och senast i juni när Nato också hade en militärövning i Östersjöområdet. Efter den ryska ockupationen av Krimhalvön våren 2014 så har de internationella relationerna fortsatt att vara irriterade, men den senaste militära maktdemonstrationen kan främst ha syftet att stärka regeringens opinionssiffror. Fast militärt vapenskrammel ses rimligen ändå som negativ av utländska investerare, eftersom det ökar osäkerheten om framtiden.
Brantare ned i Moskva
Med tanke på den ökade politiska osäkerheten i Ryssland så kan det verka förvånande att aktiefonder som investerar i andra delar av Östeuropa har utvecklas betydligt sämre hittills under 2016. En rimlig förklaring är att den politiska dramatiken i Turkiet har varit ännu större, vilket påverkat även Balkan negativt. En annan förklaring är nog att börsnedgången tidigare har varit betydligt brantare i Moskva.
Svenska fondsparare ökade sina insättningar i Rysslandsfonder kraftigt under mars och april, men under de senaste tre månaderna är det istället uttagen brutto som ökat brant. Baserat på utvecklingen de senaste åren, med tvära kast kring en platt trend, så verkar det som en rimlig strategi för spekulanter att försöka köpa billigt efter branta ras med förhoppningen att snart kunna sälja lite dyrare efter en återhämtning. Men för långsiktiga fondsparare som föredrar jämn värdeökning är det svårt att se några hållbara argument för att välja just ryska börsbolag. En bred tillväxtmarknadsfond som investerar i många länder är mer förutsägbar och därmed bättre.
