Som väntat blev effekten på aktiemarknaden av folkomröstningen i Storbritannien torsdag 23 juni om att lämna EU (Brexit) stor. Många aktiekurser föll dramatiskt under fredagen och måndag 27 juni sänkte detta andelskurserna för de flesta aktiefonder.
Störst var effekten på Englandsfonderna som 27 juni i snitt rasat 13 procent jämfört med en vecka tidigare. Men även Sverigefonder och Europafonder tillhör förlorarna, många har backat 7 procent eller mer.
Fonder som placerar globalt klarade sig betydligt bättre eftersom USA-dollarn, japanska yenen och flera andra valutor steg kraftigt efter att nyheten om Brexit blev känd. Det gjorde att flera fondkategorier aktiefonder faktiskt har stigit i värde den senaste veckan. Det gäller särskilt Japanfonder, Kinafonder, Indienfonder, Latinamerikafonder och andra fonder som investerar på tillväxtmarknaderna.
Fördröjd rapportering
Tyvärr är det svårt att direkt jämföra effekterna av dramatiska händelser som Brexit-omröstningen på fonderna, eftersom fondbolagen är olika snabba att rapportera andelskurser. Det blev särskilt tydligt måndag 27 juni, då rapporteringen från fler fondbolag än vanligt var fördröjd. Den svenska helgdagen Midsommarafton den 24 juni gör att övriga har andelskurser per 23 juni eller äldre, som alltså inte har påverkats av resultatet av Brexit-omröstningen.
Ett liknande problem finns bland utländska fonder, som i större utsträckning har fördröjd rapportering. När detta skrivs på förmiddagen tisdag 28 juni så är det 31 procent av PPM-fonderna som ännu inte har rapporterat andelskurser per 27 juni.
Snitt minus 4 procent
Av totalt 357 svenskregistrerade aktiefonder är det 260 som när detta skrivs har rapporterat andelskurser per måndag 27 juni. De har i snitt backat 4 procent sedan i torsdags och 3 procent den senaste veckan. Men 48 av dem har stigit i värde och 34 har backat mer än 6 procent, så spridningen är stor. Och det är alltså bara 73 procent som ännu har rapporterat en andelskurs som har påverkats av resultatet av Brexit-omröstningen.
Inte heller är det självklart vilket startdatum som är mest relevant för jämförelsen. Andelskurserna som beräknades på eftermiddagen torsdag 23 juni bestämdes baserat på aktiekurser tagna när omröstningen i Storbritannien redan pågick och det var möjligt att investerare hade information från opinionsundersökningar gjorda utanför vallokalerna. Men å andra sidan steg aktiemarknaden under dagarna innan valdagen, delvis baserat på opinionsundersökningar som pekade på att ”Remain” skulle vinna, så hela effekten av besvikelsen när istället ”Leave” istället vann syns troligen bäst om andelskurserna per 23 juni används som startpunkt. Alltså är effekten en värdeminskning på i snitt 4 procent, baserat på de 73 procent av de svenska aktiefonderna som hittills rapporterat andelskurs även för igår.
Morningstars sajt är i första hand byggd för att ge fondsparare så färsk information som möjlig om respektive fond. Men eftersom fondbolagen är olika snabba att rapportera andelskurser betyder det att fonder har olika datum för senaste andelskurs, vilket gör att jämförelser särskilt av korta tidsperioder försvåras. De delar av sajtens innehåll som prioriterar jämförbarhet, som våra fondbetyg Morningstar Rating, har fokus på månadsdata och detta innehåll kommer inte att spegla de senaste dagarnas dramatik förrän några dagar efter månadsskiftet, alltså nästa vecka.