Utvecklingen på börserna i Europa har hittills i år varit omvänd mot förra året på flera sätt. Dels började 2016 med en brant nedgång, dels är vinnaren i år Norge som nu gynnas av återhämtningen i oljepriserna. Men framför allt var aktiemarknaden fram till i november förra året kvar i en långvarig uppåtgående trend, som definitivt bröts när MSCI Europaindex i februari nådde 25 procent under toppen i april förra året.
Optimismen för drygt ett år sedan berodde bland annat på att euron då hade fallit brant mot USA-dollarn och fallande oljepriser plus att den europeiska centralbanken ECB stimulerade ekonomin genom att köpa euroobligationer. Nu har både euron och oljepriser återhämtat sig lite, samtidigt som de positiva effekterna av ökad penningmängd verkar små. Tillväxten i både ländernas BNP och företagens vinster varierar, men i genomsnitt inom EU är den oroande svag.
Ytterligare en ovanligt tydlig risk är folkomröstningen 23 juni i Storbritannien om att lämna EU (Brexit). Opinionsundersökningarna varierar, liksom prognoserna om hur stor den negativa effekten skulle bli på Europas ekonomi. Men osäkerheten om framtiden skulle helt klart öka för många människor, vilket redan det räcker för att starta en lågkonjunktur. Att kontinentens finansiella centrum London inte längre skulle tillhöra EU behöver inte vara en nackdel, men under en övergångsperiod skulle ett utträde skapa oro och fördröja affärer av olika slag inom hela Europa.
Effekter av Brexit
Fast de negativa effekterna varierar beroende på fondval. Det finns många olika typer av Europafonder, allt ifrån indexfonder som enbart placerar i de största börsbolagen till småbolagsfonder som gör motsatsen. Den vanligaste typen sprider pengarna brett och är därför med i kategorin ”Europa, mix bolag”. Här finns 15 svenskregistrerade fonder, som enligt senaste rapporterad portfölj i snitt främst placerar sin förmögenhet i Storbritannien (25%), Tyskland (15%), Frankrike (12%), Schweiz (12%), Sverige (8%) och Nederländerna (7%). Övriga länder och räntebärande placeringar står tillsammans bara för i snitt 21 procent.
De börsföretag som främst skulle påverkas är förstås de som har hela sin försäljning i Storbritannien. Enligt det brittiska finansdepartementet skulle en majoritet röster för att landet ska lämna EU betyda en ekonomisk chock som ger en recession där BNP minskar med 3,6 procent och arbetslösheten ökar med ungefär en halv miljon människor. Andra prognoser är mindre pessimistiska. Dessutom finns bland de börsföretag som är noterade i London en stor andel med merparten av försäljning och verksamhet utanför Storbritannien, så andelen företag i Europafonderna som påverkas maximalt är lägre än landets 25 procent ger intryck av.
Fondsparare som ändå vill spara i Europa men undvika Storbritannien kan välja kategorin ”Europa ex Storbritannien”. Det saknas svenskregistrerade fonder i denna kategori, men inom PPM finns tre utländska fonder att välja på.
Dock kommer även övriga länder inom EU att påverkas om Storbritannien lämnar. En direkt effekt är att övriga länder måste betala mer av de gemensamma kostnaderna. Indirekta effekter skulle troligen bland annat bli att exporten till Storbritannien påverkas och att även till exempel svenska börsföretag med verksamhet och försäljning där får sänkta vinster. I nästa led påverkas även övriga företag och därmed alla Europafonder.
Helheten är väldigt svår att spå, men ganska säkert är att resultatet kommer att påverka aktiemarknaden redan fredag den 24 juli, då Sverige istället firar Midsommarafton. En majoritet för att Storbritannien ska stanna i EU ger rimligen ett börslyft som kan bryta det senaste halvårets negativa trend.
