Japans statsskuld i procent av BNP är bland de största i världen. Men regeringen behåller ett stort budgetunderskott och tillåter därmed statsskulden att fortsätta växa, eftersom ett mer akut problem är låg privat konsumtion. Statlig stimulans av ekonomin behövs tills framtidstron och tillväxten tar fart. Men budgetunderskottet hotar att bli övermäktigt stort, när kan det minska?
Den förra regeringen lagstiftade om höjd moms för att öka skatteintäkterna. Men när det första steget i höjningen av momsen, från 5 till 8 procent, genomfördes i april 2014 så gjorde det dock att ekonomin tvärbromsade. Den nuvarande regeringen har därför redan en gång skjutit på nästa höjning, som skulle ha varit från 8 till 10 procent moms från oktober 2015. Beslutet blev att skjuta på höjningen till april 2017.
Nu upprepas tidigare åtgärder, premiärminister Shinzo Abe offentliggjorde den här veckan att nästa höjning av momsen flyttas till 2019 och utlovar även en extra budget med nya stimulanser för att få fart på ekonomin. Det som dock saknas, som utländska ekonomer i många år har rekommenderat, är mer drastiska reformer för att öka konkurrensen och skapa en mer flexibel arbetsmarknad.
Småbolag vinnare
Ett väldigt tydligt mönster i Japanfondernas avkastning syns med hjälp av Morningstars fondindex för de två kategorierna. Fonder i kategorin små- och medelstora bolag har stadigt utvecklats lite bättre varje år ända sedan 2008 och den fördelen fortsätter även i år. Även 2003-2005 skedde en brant uppvärderingen av Tokyobörsen då småbolagsfonder var vinnare, som följdes av värdeminskning fyra år i rad. Under de senaste tre årens uppvärdering, som började när premiärminister Abe tillträdde, är skillnaden mellan fondkategorierna mindre.
En rimlig förklaring är att skillnaderna i branschfördelning också har minskat. Förr dominerades Tokyobörsen av stora banker och fastighetsbolag. Men gradvis har industriföretag som Komatsu, biltillverkare som Toyota och telekombolag som NTT tack vare högre lönsamhet fått snabbare ökat börsvärde och tagit över.
Därmed har skillnaderna i branschfördelning minskat och en granskning av PPM-fonderna med Morningstars verktyg X Ray visar att andelen bank och finans har minskat till 11 procent i de vanliga Japanfonderna. Istället är det branscherna industri och cykliska konsumentvaror som är störst, precis som i småbolagsfonderna. Alltså är det naturligt att skillnaderna i avkastning också har minskat.
Den stadiga uppvärderingen av aktier i småbolag under flera år i rad känner vi svenskar igen från Sverigefonderna som investerar i småbolag, de har också stadigt utvecklats bättre ända sedan börsraset 2008. En trolig förklaring är att uppvärderingen delvis drivs av penningflöden baserade på kvantitativ analys (mer om detta i ”Smarta indexfonder ger dyra småbolag”, länk ovan till höger). Risken har därmed ökat att småbolagsfonderna värderas för högt relativt storbolagsfonderna, men det är svårt att spå när nästa trendbrott inträffar.
