Negativa trender i Östeuropa

Få verkar idag tro att medlemskap i EU och tillväxt med lånade pengar ska ge snabba vinster i Östeuropa. Hittills i år är Rysslandsfonder vinnare, men de positiva trenderna har brutits och osäkerheten lockar inte som förr.

Jonas Lindmark 2016-05-26 | 12:54
Facebook Twitter LinkedIn

För tio år sedan var optimismen om vinsterna med att investera i Östeuropafonder stor, nya medlemmar i EU skulle snabbt växa ikapp ekonomiskt och hög tillväxt skulle göra börsföretag i dessa länder mer lönsamma än till exempel de noterade på Stockholmsbörsen.


Trenderna brutits


De senaste åren har de positiva trenderna brutits på mer än ett sätt. Dels har den politiska utvecklingen inte alls blivit så enkelriktat positiv som väntat. Istället har makthavare i både Polen, Ryssland, Turkiet och Ungern valt att försöka isolera sina länder från demokratisk och ekonomisk integration med EU.


Dels visade finanskrisen 2008 baksidan med hög skuldsättning och fortfarande idag är problemen med bytesbalansunderskott och svaga statsfinanser i många tillväxtländer inte lösta. Dessutom följdes finanskrisen av en eurokris med ihållande hög arbetslöshet och svag efterfrågan i många EU-länder, vilket gjort att östra Europa inte alls har fått den draghjälp via stark efterfrågan som optimisterna hade hoppats på.


Hittills under 2016 har det ändå skett en tydlig återhämtning, Östeuropafonderna har stigit i snitt 10 procent från årsskiftet fram till 25 maj. Vinnare är Rysslandsfonderna som klättrat hela 17 procent. Fast dessa värdeökningar är små i förhållande till värdeminskningen totalt sett över de senaste fem åren, med en tydligt negativ trend. Rysslandsfonderna har backat 28 procent sedan maj 2011 och bara Baltikumfonderna är på plus. Räknat i USA-dollar är den långsiktiga nedvärderingen ännu tydligare och årets återhämtning liten jämfört med tidigare ras.


Nervositeten verkar dock vara stor och starttidpunkten påverkar intrycket. Till exempel nådde Turkietfonderna en topp för en månad sedan och har därefter i snitt backat 7 procent. Rysslandsfonderna hackar sig fram kring en tydlig negativ trend, andelskurserna var högre både för ett år sedan och för sex månader sedan.


Hellre Sverige


De tvära svängningarna visar att osäkerheten om aktiernas rätta värde är stor. De flesta andra aktiefonder ligger klart lägre i risk mätt som standardavvikelse, bara några kategorier som bioteknikfonder, guldfonder, Indienfond och Latinamerikafonder ligger lika högt. Bioteknik och Indien steg båda i snitt 60 procent under 2014 tack vare positiva nyheter, men har backat det senaste året. Frågan är nu, kan aktier i Östeuropa gynnas av positiva nyheter framöver som ger motsvarande uppvärdering – är det värt att ta risken?


Jag har svårt att hitta några bra argument för att tro på oväntade positiva nyheter, så jag är skeptisk. De politiska problemen orsakade av odemokratiska makthavare verkar svårlösta och utvecklingen inom EU är på grund av folkomröstningen i England 23 juni extra osäker. Snarare lockas jag av den mer stabila börsutvecklingen i Baltikum, men här är å andra sidan värderingen högre. Min slutsats blir att hellre placera i Sverigefonder (mer om det i ”Mer Sverige i min PPM-portfölj”, länk ovan till höger).

NYCKELORD
Facebook Twitter LinkedIn

About Author

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark  var från 2000 till 2013 analyschef och ansvarig utgivare på Morningstar i Sverige. Därefter webbredaktör och från 2020 informationschef. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden.

© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar