Dollarkursen har backat rejält den senaste månaden och är nere kring 8:10 kronor, samma nivå som i januari förra året. Men sett över de senaste fem åren är uppgången fortfarande stor, i april 2011 kostade USA-dollarn ungefär 6:10. För oss svenskar betyder 2 kronor dyrare dollar till exempel att semester i USA blivit dyrare, fast positivt är att tillgångar som prissätts i dollar har blivit mer värda när marknadsvärdet räknas om till kronor.
Tredjedel räknat i dollar
Men för amerikaner är effekten den omvända, de kan å ena sidan glädja sig åt att semester i Sverige har blivit billigare, men å andra sidan ser de lägre priser på svenska aktier och fastigheter omräknat till dollar. Merparten av valutakursförändringen skedde under hösten 2014 och den gör att avkastningen fondsparare upplevt varierar kraftigt beroende på valuta.
Räknat i svenska kronor har Sverigefonderna i snitt stigit 51 procent de senaste fem åren och toppen passerades för snart ett år sedan, 27 april 2015. Men USA-dollarns uppgång på 2 kronor under samma period motsvarar en förändring på 33 procent, så från ett amerikanskt perspektiv har Sverigefonderna i snitt bara segat sig upp knappt 14 procent på fem år. Knappt en tredjedel. Dessutom passerade Stockholmsbörsen toppen räknat i dollar nästan ett år tidigare, redan 15 maj 2014.
Värdeminskningen det senaste året är dock betydligt brantare ur svenskt perspektiv, vilket beror på att dollar var 50 öre starkare för ett år sedan. Och totalt sedan respektive topp råkar värdeminskningen vara ungefär lika stor. Alltså ser amerikanska investerare en hälften så brant men dubbelt så lång börsnedgång.
Detta har rimligen stor psykologisk betydelse. Svenska investerare upplevde dessutom en mycket brantare börsuppgång i början av 2015 och förra året slutade på plus, i snitt steg Sverigefonder som främst investerar i stora börsbolag 8 procent räknat i kronor förra året. Och småbolagsfonderna steg mycket mer. Det märks i svenska media, där de senaste månadernas svaga börsutveckling rapporteras som en kortvarig svacka. Därför har vi svenskar kvar en större optimism om aktiemarknadens styrka.
Utlänningar har makten
Hur stor effekt vår svenska optimism har skiljer sig mellan stora och små börsbolag. Det syns i en rekorstor skillnad i kursutveckling under 2015 (se ”Dags att byta från småbolagsfonder”). Förklaringen är rimligen att utländska placerare främst äger aktier i stora svenska börsbolag, medan småbolagens aktiekurser styrs av lokala fondbolag och andra svenska investerare.
Och även om det finns en stor andel svenskt ägande även i storbolagen, så är det utlänningar som har makten eftersom kapitalförvaltare kan agera mer drastiskt på marknader där de har en liten andel av sitt kapital placerat, medan de största svenska institutionerna behöver vara långsiktiga i sitt ägande på Stockholmsbörsen för att hålla ned transaktionskostnaderna. Dessutom är det psykologiskt lättare att agera drastiskt med pengar som är placerat i en annan världsdel än med pengar som är investerat i de största företagen på hemmaplan.
Brant ändrade valutakurser har stor effekt på aktiefonders utveckling på kort sikt. Men det är viktigt att vara medveten om att valutamarknaden är ett nollsummespel och att stora avvikelser från historiska snitt normalt är tillfälliga, för ökad konkurrenskraft hos länder med svag valuta och andra liknande ekonomiska samband ger på sikt ökad efterfrågan som återställer balansen i valutakurserna. Alltså kommer skillnader som beror på ändrade valutakurser troligen att jämna ut sig på sikt, vilket talar för att den svenska optimism som beror på att svenska aktiekurser hösten 2014 lyftes av dollarn inte kommer att vara uthållig. Å andra sidan borde även säljtrycket från utlänningar på just storbolagens aktiekurser upphöra.
