Bioteknikfonder är just nu både vinnare på lång sikt och förlorar på kort sikt. De har i snitt stigit 179 procent de senaste 5 åren, fastän de backat 26 procent under första kvartalet i år.
Läkemedelsfonderna visar nästan samma dramatiska vändning, upp 138 procent sedan 1 april 2011, men ned 12 procent sedan årsskiftet. Som jämförelse har globalfonderna i snitt stigit mindre än hälften de senaste fem åren, men även backat mindre än hälften så mycket under första kvartalet.
Förändringen hos investerat kapital är ännu mer dramatisk. SEB Läkemedelsfond som startade redan 1988 är störst i kategorin bland svenska aktiefonder och innehöll för fyra år sedan 4 miljarder kronor. Den branta värdeökningen under 2013, 2014 och första halvåret 2015 gjorde att förvaltat kapital nådde en topp på 13 miljarder per 31 juli förra året. Men det senaste åtta månaderna har andelskursen fallit brant och förvaltat kapital var per 31 mars nere i 9 miljarder kronor. Värdeminskningen de senaste 8 månaderna är alltså lika stort som hela det förvaltade kapital som fonden hade byggt upp fram till 2012, på 24 år.
Förr sågs läkemedelsaktier som ovanligt stabila och trygga placeringar, medan bioteknik även tidigare var en bransch full av mindre företag med projekt som kanske skulle ge stora vinster om förhoppningarna infriades. Vad är det som har gjort att även läkemedelsfondernas värde de senaste åren har svängt mer än tidigare?
Valår i USA
Bakgrunden är att det för tio år sedan fanns en väl underbyggd oro att vinstmarginalerna skulle försämras, främst för att läkemedelsföretagen blivit sämre på att forska fram nya storsäljare samtidigt som många av de mest värdefulla patenten var på väg att upphöra. Men de senaste åren har storbolag i USA motbevisat pessimisterna genom att på andra sätt dra nytta av sina starka positioner och öka vinsterna, vilket lagt grunden för en brant uppvärdering. Dessutom verkar många investerare ha sökt aktier i företag med trygg vinstutveckling, som inte påverkas av svängningar i den allmänna ekonomiska konjunkturen.
Nu är det dock valår i USA och särskilt presidentvalet får stor uppmärksamhet, men valet av lagstiftare i kongressen är minst lika viktigt för läkemedelsföretagen. En återkommande fråga är om deras vinster är orimligt höga och främst demokrater brukar under valrörelser argumentera för lägre priser, särskilt på mediciner som stora befolkningsgrupper är beroende av. När presidentkandidaten Hillary Clinton i september 2015 via Twitter kritiserade ett litet bolags prishöjning bidrog det till att bioteknikfonderna föll 12 procent på en vecka (se ”Ras för bioteknik visar politiskt hot”). Även tidigare valår har läkemedelsfonder ofta utvecklats sämre än snittet.
Lägg därtill att stigande aktiekurser under 2013-2015 gjort att läkemedelfonderna i snitt mer än fördubblats i värde, så är det nu naturligt med vinsthemtagning. När andra typer av aktier föll brant under januari och första halvan av februari så var det därför inte konstigt att tidigare vinnare drogs med nedåt.
Överdrivet ras
Morningstars analytiker täcker 148 börsaktier inom läkemedel, bioteknik och sjukvård. En sökning i analysverktyget Morningstar Direct visar att 53 av dessa är lågt värderade (4 eller 5 stjärnor i Rating per 6 april) medan bara 30 är högt värderade (1 eller 2 stjärnor). Genomsnittlig aktiekurs är 97 procent av ”fair value” enligt Morningstar (jämfört med 109% totalt), vilket är ett argument för att aktiekurserna ras under första kvartalet i år är överdrivet stor.
Framtiden för läkemedelsfonderna beror förstås på vilka antaganden som görs om bland annat företagens försäljningsutveckling och vinstmarginalerna för deras storsäljare. Bioteknikfonderna kan dessutom påverkas starkt av hur ett fåtal dyra forskningsprojekt lyckas. Hotet finns kvar att amerikanska kongressen kan skärpa kraven och pressa ned läkemedelspriserna, även när det inte är valår, men hittills verkar branschens lobbyister ha lyckats övertyga politikerna i USA om att de höga vinsterna behövs. Särskilt fondsparare som tror på en Republikansk valseger i november har därför anledning att se årets kursnedgång som överdriven.
